Företag runt om i världen förlorar miljarder varje år eftersom anställda blir hemma från jobbet med åkommor som huvudvärk, ryggont, ögontrötthet, ömma fötter samt arm- och handledsvärk orsakad av repetitiva rörelser. Det är därför ergonomi – vetenskapen om att utforma arbetet, utrustningen och arbetsplatsen efter människans behov – är så viktig. I ett ergonomiskt väl anpassat arbetsliv är medarbetarna betydligt mer produktiva och har en mer positiv inställning till sitt arbete.
Under andra världskriget började försvarsmakterna och flygindustrin inse vikten av ergonomi. Piloter presterade dåligt på grund av dåligt utformade cockpits och utrustning. Tvärprofessionella team med ingenjörer, samhällsvetare och fysiologer bildades för att lösa dessa konstruktionsproblem.
Själva begreppet myntades dock tidigare. Pedagogen och forskaren Wojciech Jastrzębowski använde ordet "ergonomi" redan omkring 1850. Termen kommer från de grekiska orden ergon (arbete) och nomos (lag) – bokstavligen "arbetslagar". Idag används begreppet brett för allt från "ergonomiska möbler" och "ergonomiska pennor" till "ergonomiska bilar". Smarta företag vet att medarbetare som mår bra och sitter bekvämt åstadkommer mycket mer – och med betydligt högre kvalitet.
En ergonomispecialist utformar och förbättrar arbetsstationer, verktyg, utrustning och arbetsprocedurer för att minimera trötthet, obehag och skador – samtidigt som företagets mål nås effektivt. Ergonomi används också för att minska misstag, onödiga rörelser, reparationer och materialskador. Den amerikanska arbetsmiljömyndigheten NIOSH definierar ergonomi som "den disciplin som strävar efter att utveckla och samla kunskap om människors kapacitet och förmågor för att kunna utforma jobb, produkter, arbetsplatser och utrustning".
Ergonomin bygger på vetenskapen om sambandet mellan människans fysiologi och patologi i relation till arbete. Vårdpersonal har redan kunskapen om och utbildningen inom anatomi, fysiologi och skademekanismer som krävs för att minska förekomsten och svårighetsgraden av arbetsplatsfaror. Samma expertis kan även användas för att maximera arbetsresultatet hos alla medarbetare – både friska och skadade.
Amerikanska OSHA (Occupational Safety and Health Administration) uppskattar att årliga arbetsskador, sjukdomar och dödsfall kostar organisationerna hela 170 miljarder dollar. Kostnaderna består dels av direkta utgifter för drabbade anställda och vårdpersonal, dels av indirekta kostnader i form av minskad produktivitet och sämre tillverkningskvalitet, extra utbildning samt högre juridiska kostnader och försäkringspremier.
Redan år 2001 orsakade skador från tungt bärande, lyftande, tryckande och dragande nästan 10 miljarder dollar i direkta kostnader, medan repetitiva belastningsskador lade till över 2 miljarder dollar. De indirekta kostnaderna för dessa ergonomiska skador uppgick till hela 39 miljarder dollar.
Det finns ett tydligt samband mellan arbetsmiljö och lönsamhet: när arbetsskadorna ökar stiger försäkringskostnaderna och vinsterna sjunker. Forskning visar att ett bra hälso- och säkerhetsprogram ger återbetalning på 4–6 dollar per investerad dollar, tack vare lägre ersättnings- och sjukvårdskostnader, minskad sjukfrånvaro och personalomsättning samt högre produktivitet och medarbetarnöjdhet.
Ergonomiska förändringar måste ta itu med riskfaktorer som repetition och besvärliga arbetsställningar i de enskilda arbetsuppgifterna. Några centrala riktlinjer för kontorsarbete är:
Korrekt tillämpad ergonomi förbättrar medarbetarnas säkerhet markant och minskar därmed antalet sjukfrånvarodagar. Kvaliteten höjs också avsevärt när onödig hantering av komponenter och material vid montering och tillverkning minskas eller elimineras helt. Lönsamheten ökar i sin tur genom högre produktivitet.
I Sverige regleras kraven på arbetsplatsens utformning bland annat av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ergonomi (AFS 2012:5), vilket gör frågan till en självklar del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att investera i ergonomi är alltså inte bara en fråga om medarbetarnas hälsa – det är en affärsstrategisk nödvändighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online