1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

När du ska kontakta en hospice-sjuksköterska: Kliniska utlösare och stödens omfattning

Hospice-sjuksköterskans roll

Hospice-sjuksköterskor är fallansvariga för det tvärvetenskapliga teamet (IDT): läkare, NP/PA, kurator, präst, assistent, volontär, sörjkoordinator. De genomför besök (rutin, PRN, kris), hanterar symptom, samordnar vård och utbildar familjer.

Sju viktiga utlösare för att ringa hospice-sjuksköterskan

1. Sympeskalering

  • Smärta: ny, förvärrad, genombrott, eller okontrollerad på nuvarande regimen.
  • Andfådd: ökade andningsansträngning, syreavmättnad, ångest.
  • Illamående/krökning, förstoppning, agitation, delirium, terminala sekretioner.
  • Ring när som helst — 24/7 jourhavande sjuksköterska tillgänglig.

2. Funktionsnedgång

  • Minskad oral intag, oförmåga att ta orala läkemedel.
  • Ökad beroende (sängliggande, oförmögen att flytta).
  • Hudförändringar: nytt trycksår, marmorering, temperaturförändringar.

3. Läkemedelsfrågor

  • Biverkningar (sedation, förstoppning, myoklonus, illamående).
  • Behov av vägbyte (PO → SL, SC, IV, rektal).
  • Påfyllnadskoordinering (särskilt kontrollerade substanser).
  • Läkemedelsreconciliation efter sjukhus/akutmottagningsbesök.

4. Psykosocial/andlig lidande

  • Patient: rädsla, existentiellt lidande, livsgensyn, försoning.
  • Familj: vårdareutbrändhet, anticipatorisk sorg, konflikt, beslutsutmattning.
  • Präst/kurator henvisning initierad av sjuksköterska.

5. Vårdarkris

  • Fysisk utmattning, skada, sjukdom.
  • Emotionell överväldigande, ångest, depression.
  • Behov av paus (invårdad pausförmån: 5 dagar per förmånperiod).
  • Utrustning/försörjningsbehov (sjukhussäng, toalettstol, lyft, syre).

6. Tecken på nära död

  • Cheyne-Stokes/apneisk andning, marmorering (knän/fötter → proximal), kyliga extremiteter.
  • Minskad urinutgång, icke-kommunikativ, "dödsrassel" (terminala sekretioner).
  • Sjuksköterska ger: uttalandevägledning, familjestöd, postmortem vårdsamordning.

7. Nöd / Brådskande situationer

  • Fall med skada, anfall, blödning, rör avlägsnande, allergisk reaktion.
  • Sjuksköterska triagerar: hemmahantering vs. akutmottagning överföring (enligt vårdmål).

Kommunikations bästa praxis

  • Använd 24/7 jour-nummer — inte kontorsröstbrevlåda.
  • Ange: patientnamn, hospice-ID, bekymmer, brådska, nuvarande läkemedel.
  • Ha läkemedelslista och förskottsdirektiv tillgängliga.
  • Dokumentera samtid, sjuksköterskans namn, rekommendationer.

Vad hospice-sjuksköterskan INTE gör

  • Ersätter primär vårdare (assistentbesök är intervallvis, inte 24/7).
  • Ger kurativa behandlingar (kemoterapi, dialys, blodtransfusioner — om inte bekvämlighetsfokuserade).
  • Fattar medicinska beslut utan läkare/NP-ordre (utom standing orders).

Tidig och frekvent sjuksköterskakontakt optimerar symptomkontroll och minskar krisdrivna insjuknande. Vid tvekan, ring.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online