Långtidsvård och akutvård är två olika former av vårdorganisationer. Båda har sjuksköterskor, kosttjänster, apoteksverksamhet samt städ- och underhållspersonal som stödjer verksamheten. De övervakas dessutom av tillsynsmyndigheter och genomgår regelbundna inspektioner för att säkerställa god vårdkvalitet. Gemensamt för båda är målet att ge vård och främja hälsa – men vägen dit ser fundamentalt olika ut.
Akutvårdsinrättningar är vad de flesta helt enkelt kallar sjukhus. Ordet akut kommer från latinets acutus, som betyder skarp. Inom vården används begreppet om sjukdomar med plötslig debut och svåra symtom, till skillnad från kroniska tillstånd. Akutvården tar hand om patienter med medicinska problem som uppstår snabbt, ger allvarliga symtom eller är kortvariga.
Dessa sjukhus erbjuder akutsjukvård, avancerad diagnostik och kirurgiska ingrepp och är bemannade dygnet runt, alla dagar om året. Personalen består av läkare, sjuksköterskor, tekniker, terapeuter och annan stödjande personal. Läkarna har praktikbehörighet på sjukhuset och behandlar patienter där.
Långtidsvårdsinrättningar kallas ofta vårdhem, äldreboenden eller särskilt boende. Medan sjukhusen vårdar patienter med akuta sjukdomar, tar långtidsvården hand om personer med kroniska sjukdomar – tillstånd som pågår under lång tid. De som bor där gör det under en förlängd period och betraktas som boende snarare än patienter.
Mycket görs för att skapa en hemlik miljö. Aktiviteter erbjuds varje dag, och ofta finns ett boenderåd där de boende kan påverka frågor som rör vården. Eftersom platsen ses som deras hem är besökstiderna flexibla. Undersköterskor ger omvårdnad under ledning av legitimerad sjuksköterska, och en medicinsk ansvarig läkare samt andra läkare besöker de boende vid behov. Många vårdhem erbjuder dessutom rehabiliteringsprogram med fysioterapi, arbetsterapi och logopedi – tjänster som ofta utgör en stor del av verksamheten.
I takt med att befolkningen åldras och människor lever längre och friskare liv har vårdhemmens roll förändrats. Tidigare fick patienter främst så kallad omsorgsvård. Idag erbjuder många anläggningar allt från hospicevård till avlastningsvård, liksom rehabilitering efter operation eller skada – alltid med målet att förbereda patienten för att kunna återvända hem. I dessa fall behövs vård, men inte sjukhusvård.
Utöver allmänna sjukhus finns även specialiserade sjukhus, exempelvis rehabiliteringssjukhus, barnsjukhus, ögonsjukhus och psykiatriska sjukhus.
Både långtidsvård och akutvård är hårt reglerade. Hälso- och sjukvårdsmyndigheter övervakar verksamheterna och kontrollerar att reglerna följs. De flesta akutvårdsinrättningar följer standarderna från JCAHO (Joint Commission on the Accreditation of Health Care Organizations), som fastställer krav för olika typer av vårdverksamheter. Långtidsvårdsinrättningar får finansiering via Medicare och måste följa de federala bestämmelser som kallas OBRA (Omnibus Budget Reconciliation Act).
Patienter och boende har rättigheter i båda miljöerna. Inom långtidsvården kallas dessa de boendes rättigheter och återfinns i OBRA, medan motsvarande inom akutvården benämns Patient's Bill of Rights – patientens rättighetsstadga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online