1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur länge kan en person vara i respirator?

En respirator kan användas både för kortvarig och långvarig vård. Det finns ingen fastställd tidsgräns för hur länge en person kan vara intuberad och andas med hjälp av respirator. Läkarna försöker dock alltid avvänja patienten från respiratorn så snart som möjligt för att förebygga eventuella långsiktiga negativa effekter. Genom att förstå orsakerna till intubering och de potentiella konsekvenserna av respiratorvård kan patienten och anhöriga fatta välgrundade medicinska beslut.

Att tänka på

Som korttidsmedicinsk apparat används en mekanisk respirator ofta under kirurgiska ingrepp. Långvarig användning sker när en person inte kan andas på egen hand, till exempel vid koma efter en olycka eller ett akut medicinskt tillstånd.

Avvänjning från respiratorn

Efter en olycka, i takt med att återhämtningen börjar, avvänjs patienten gradvis från respiratorn under en period av timmar, dagar eller veckor. Processen fortsätter tills patientens tillstånd är stabilt, varefter han eller hon normalt ska kunna andas på egen hand igen.

Kortsiktiga effekter

En person som är intuberad kan inte tala, eftersom andningsröret passerar stämläpparna. Ont i halsen är den vanligaste kortsiktiga biverkningen av respiratorbehandling.

Långsiktiga effekter

Vätskebrist är vanligt eftersom personen inte kan dricka eller svälja på egen hand, vilket kräver att vätska och näring ges via sond. Infektioner kan uppstå när bakterier kommer in i kroppen via andningsapparaten. En studie från Pennsylvania School of Medicine visar att muskelatrofi, alltså muskelförtvining, kan börja redan efter så lite som arton timmar i respirator. Andra möjliga komplikationer är kollapsade lungor, lungskador samt biverkningar av olika läkemedel.

När andningsstödet behöver pågå under en längre period, ofta mer än ett par veckor, övergår läkarna ibland från intubering till trakeostomi. Då förs ett rör in direkt i luftstrupen genom en öppning i halsen, vilket minskar risken för komplikationer och gör den långa vårdperioden bekvämare för patienten.

Historia

Järnlungen introducerades inom sjukvården år 1927. Apparaten pressade luft in i och ut ur patientens lungor och gav därmed svårt sjuka människor möjligheten att överleva och förlänga livet. Moderna respiratorer bygger vidare på samma grundprincip men är idag betydligt mer avancerade och skonsamma.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online