
Medicare täcker inte långvarig vård på äldreboende, men däremot kortare vistelser på enheter för kvalificerad omvårdnad. Ersättningen avgörs både av vistelsens längd och av hur nödvändig den medicinska vården är. Här går vi igenom reglerna du behöver känna till.
Medicare är ett amerikanskt statligt program som ger sjukförsäkring till behöriga personer som har fyllt 65 år. Programmet administreras på federal nivå och utgör en viktig del av hälso- och sjukvårdssystemet för landets äldre medborgare.
Det är viktigt att förstå skillnaden mellan olika typer av vård. Medicare betalar inte för hjälp med dagliga sysslor i vardagen, exempelvis påklädning eller badning. Däremot täcker programmet kvalificerad vård från medicinsk personal, såsom sjuksköterskor och fysioterapeuter.
Detta innebär att personer som främst behöver hjälp med personlig omvårdnad – snarare än medicinsk behandling – ofta måste betala för denna hjälp på egen hand eller via andra försäkringar, exempelvis Medicaid eller en privat försäkring för långtidsvård.
En enhet för kvalificerad omvårdnad (skilled nursing facility) erbjuder medicinsk vård åt de patienter som behöver det. Även om vissa äldreboenden har sådana avdelningar, fokuserar många enbart på att ge boende hjälp med det dagliga livet.
Att ett äldreboende har licensierad personal innebär alltså inte automatiskt att vistelsen täcks av Medicare – det krävs att vården är medicinskt motiverad och att anläggningen är certifierad av Medicare.
För att en vistelse på en enhet för kvalificerad omvårdnad ska täckas av Medicare måste vissa villkor vara uppfyllda:
Medicare har tydliga tidsgränser för hur länge ersättningen gäller:
Eftersom ersättningen upphör helt efter 100 dagar är det klokt att planera i förväg. Många väljer att komplettera Medicare med en så kallad Medigap-försäkring, som kan täcka egenavgifterna under perioden 21–100 dagar, eller att undersöka om Medicaid kan erbjuda stöd vid längre vårdbehov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online