Medicinska kodare arbetar med att registrera och dokumentera de medicinska tjänster som patienter får, och använder sig av ett systematiskt kodsystem i sitt dagliga arbete. Precis som inom andra vårdrelaterade yrken kan medicinsk kodning vara etiskt komplex. Etiska frågor kan dessutom snabbt utvecklas till juridiska problem, vilket gör att kodare behöver god kännedom om både regelverk och yrkesetik.
Både American Health Information Management Association (AHIMA) och American Academy of Professional Coders (AAPC) har utarbetat en etisk kod för yrket medicinsk kodning. Även om kodningsprocesserna har digitaliserats på många vårdinrättningar måste den anställde fortfarande hantera patientjournaler med samma omsorg och diskretion som tidigare.
Regler och riktlinjer införs inte bara av statliga myndigheter – de varierar även mellan olika verksamheter. Det innebär att kodaren inte bara måste följa gällande lagstiftning utan även arbetsgivarens interna policy, vilket kan skapa motstridiga åtaganden och därmed ytterligare ett etiskt dilemma. Pressen att uppnå maximal ersättning för utförda tjänster kan locka till förfalskning eller manipulation av dokumentation – ett klart brott mot yrkesetiken som kan få allvarliga konsekvenser.
Riktlinjerna för etiska överväganden inom medicinsk fakturering tar också upp dilemman kopplade till integritet och sekretess. Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA) utgör en hörnsten i de etiska standarder som gäller för kodningsarbete. Ett typiskt exempel på ett etiskt dilemma som bryter mot HIPAA-föreskrifterna är när konfidentiell patientinformation delas med personer som inte behöver informationen eller saknar behörighet att ta del av den.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online