1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad används HCPCS-koder till?

HCPCS står för Healthcare Common Procedure Coding System – det gemensamma kodningssystemet för hälso- och sjukvårdens procedurer i USA. HCPCS-koderna kallas ofta för Level II-koder (nivå 2), eftersom de är tilläggskoder som skapats för att komplettera och ytterligare definiera CPT-4-procedurkoderna. Under 1980-talet användes termen HCPCS synonymt med CPT-4, men numera hanterar koderna separata områden.

CPT-4 jämfört med HCPCS

CPT-4 (Current Procedure Terminology, version 4) är en uppsättning femsiffriga procedurkoder som beskriver i princip alla medicinska ingrepp som en läkare kan utföra. HCPCS-koderna täcker vissa procedurer som inte definieras inom CPT-4-strukturen, men omfattar främst förbrukningsmaterial, läkemedel, tandvård och andra tjänster som inte räknas som procedurer men som ändå utgör en integrerad del av hälso- och sjukvårdens fakturering. HCPCS-koder består av fem tecken där det första är en bokstav, medan CPT-4-koder är helt numeriska.

Kodkategorier

Det finns två tydliga typer av kategorikoder samt en tredje som är mindre tydlig, eftersom den inte finns med i något av manualerna. De två första typerna är nationella koder, även när de avser delstatliga tjänster. Den tredje typen gäller alltid delstats- eller regionala tjänster.

Koder för tjänster och material

Några av de viktigaste kodkategorierna under denna rubrik är:

A-koder: Diverse tjänster och material

A-koderna delas in i tre underkategorier:

  • Transporttjänster inklusive ambulans (A0000–A0999)
  • Medicinskt och kirurgiskt material (A4000–A8999)
  • Administrativa, diverse och undersökande tjänster (A9000–A9999)

C-koder: Ambulatoriska prospektiva betalningssystemet (OPPS)

Listar materialposter som försäkringsbolag kan ersätta utöver de normala materialkostnaderna. Medicare kräver att vissa av dessa koder anges tillsammans med vissa procedurer innan anspråket kan behandlas.

D-koder: Tandvårdskoder

Täcker tandvårdsprocedurer och tandvårdsrelaterat material.

J-koder: Läkemedel som ges på annat sätt än oralt

Listar läkemedel som inte kan administreras av patienten själv – så kallade icke-ersättningsberättigade läkemedel. Alla J-koder räknas inte som läkemedel; vissa betraktas som behandlingslösningar, till exempel J7030 som står för infusion av normal koksaltlösning, 1 000 cc.

För en komplett lista över koder och kategorier, se resurs nr 1.

Tillfälliga koder

Tillfälliga koder kan med tiden bli vanliga CPT-koder, övergå till HCPCS-kategorier eller avvecklas helt.

G-koder: Tillfälliga procedurer och professionella tjänster

Dessa koder utgör den första av fyra sektioner med tillfälliga koder som främst används av Medicare. Ibland kräver Medicare en av dessa koder i stället för en CPT-4-kod, eller en kombination av en CPT-4-kod och en HCPCS-materialkod.

K-koder: Tillfälliga koder för material, medicintekniska hjälpmedel och läkemedel

Används för tillfällig registrering av förbrukningsmaterial, hållbara medicintekniska produkter och läkemedel.

Q-koder: Diverse tillfälliga koder

Avser främst tillfälliga koder för gips- och gjutmaterial.

S-koder: Nationella tillfälliga koder (icke-Medicare)

Dessa koder används främst av Blue Cross/Blue Shield Association och Health Insurance Association of America för att rapportera läkemedel, tjänster och material där inga andra koder finns tillgängliga.

Unika koder

I vissa delstater kan ett försäkringsbolag skapa egna HCPCS-koder för tjänster eller material som inte kategoriserats på annat sätt. I delstaten New York skapar exempelvis Medicaid olika koder som börjar med bokstaven W för många av sina bidragsprogram. I Pennsylvania finns koder som börjar med bokstaven Y. Unika koder kan erhållas direkt från försäkringsbolaget.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online