Hur många läkare blir stämda i USA?

I USA är rättsliga processer kopplade till vårdskador – så kallade medical malpractice-ärenden – en relativt vanlig del av sjukvårdens verklighet. Enligt National Practitioner Data Bank (NPDB), den federala databas som registrerar anmälningar mot legitimerade vårdgivare, lämnades cirka 44 000 sådana ärenden in under år 2015. Det exakta antalet varierar från år till år, men nivån har historiskt legat kring tiotusentals anmälningar per år.

Hög risk att drabbas någon gång under karriären

Att bli stämd är alltså ingen ovanlighet för amerikanska läkare. Forskning visar att risken över en hel karriär är betydande: en ofta citerad amerikansk studie publicerad i tidskriften PLOS ONE fann att omkring hälften av läkarna inom lågrisk-specialiteter hade mottagit minst en stämningsanmälan redan vid 45 års ålder. Inom högrisk-specialiteter – exempelvis kirurgi, obstetrik och neurokirurgi – hade nästan samtliga läkare drabbats av minst ett ärende före sin pensionering.

Operativa specialiteter drabbas hårdast

Risken skiljer sig markant mellan olika yrkesroller. Läkare som utför ingrepp eller hanterar graviditeter och förlossningar löper väsentligt större risk att bli föremål för en anmälan än kollegor inom exempelvis psykiatri eller allmänmedicin utan operationsverksamhet. Orsakerna är bland annat att komplikationer vid operationer kan få allvarliga konsekvenser och att patientskadorna därmed ofta blir både synliga och kostsamma.

Få ärenden leder till utbetalda ersättningar

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en stämningsanmälan inte är samma sak som en utdömd ersättning. Endast en mindre andel av alla anmälningar resulterar i att patienten faktiskt får ut ersättning, och ännu färre ärenden någonsin avgörs i domstol. Många avslutas genom förlikning, avskrivs efter utredning eller läggs ned i ett tidigt skede.

Konsekvenser för läkarkåren

Den höga frekvensen av stämningar påverkar det amerikanska sjukvårdssystemet på flera sätt. Den driver upp kostnaderna för läkaransvarsförsäkringar, bidrar till så kallad defensiv medicin där läkare beställer extra undersökningar av försiktighetsskäl och kan påverka valet av specialitet bland unga läkare. För enskilda läkare innebär en process dessutom ofta långvarig stress och betydande tidsåtgång, även när ärendet slutligen avslås.

Sammanfattningsvis visar siffrorna från National Practitioner Data Bank att stämningsriskerna i USA är reella och statistiskt sett oundvikliga för många läkare – särskilt inom operativa specialiteter – även om de flesta anmälningar aldrig leder till utbetalda skadestånd.