ICD-9, eller International Classification of Diseases, nionde revisionen, infördes ursprungligen som ett verktyg för att samla in statistik om sjukdomar, skador och dödsorsaker. Numera används de numeriska koderna framför allt av vårdgivare för att fakturera försäkringsbolag. Klassifikationssystemet är uppdelat i tre volymer, och kodare börjar vanligtvis med att slå upp diagnoser i den alfabetiskt ordnade andra volymen innan de går vidare till den första volymen för mer detaljerade kodningsanvisningar.
En komplett ICD-9-kod består av fem siffror. De tre första siffrorna anger kategorin, alltså en allmän beskrivning av sjukdomen, följt av en decimalpunkt. Siffran efter decimalpunkten anger underkategorin, och den femte och sista siffran utgör en underklassificering som lägger till ytterligare detaljer.
Ett exempel: 715 är kategorin "artros". "Lokaliserad primär artros" har koden 715.1, och 715.14 betecknar "lokaliserad primär artros i handen".
Volym 1 listar koderna för sjukdomar och skador i tabellform, det vill säga i numerisk ordning. Boken består av 17 kapitel, som var och en omfattar ett intervall av tresiffriga kategorier. Varje kapitel täcker en bred gruppering av relaterade sjukdomar eller sjukdomar som drabbar ett visst organsystem. Kapitlen delas sedan upp i mindre avsnitt med smalare kategoriintervall.
Varje tresiffrig kategori listas tillsammans med sin beskrivning i medicinsk terminologi. Kodaren hittar alla koder och beskrivningar för relaterade underkategorier och underklassificeringar i den indragna listan under respektive kategori. Vissa kategorier innehåller dessutom extra kodningsanvisningar som inte finns i volym 2.
Bilagorna i volym 1 erbjuder ytterligare hjälp för kodare, till exempel beskrivningar av olika cancerformer eller typer av industriolyckor. Boken innehåller även två avsnitt med speciella alfanumeriska koder: V-koder, som beskriver skäl för vårdkontakter som inte direkt rör en sjukdom, såsom hälsokontroller, samt E-koder, som ger extra information om orsaker till skador eller förgiftningar.
Posterna i volym 2 är ordnade alfabetiskt efter medicinska termer, med koderna direkt efteråt. Sorteringen sker bokstav för bokstav snarare än ord för ord. Kodare slår först upp termer från läkares rapporter eller patientjournaler i denna volym. Den innehåller samma kategorier som volym 1, listade i fetstil, med samma underkategorier indragna nedanför i normal stil. Trots detta är det alltid nödvändigt att verifiera koden i volym 1.
Volym 2 innehåller även alfabetiska listor över E-koderna – en för kemikalier och läkemedel som orsakar förgiftning och en för orsaker till skador.
Volym 3 kan liknas vid en kombination av volym 1 och 2, men gäller procedurkoder i stället för diagnoskoder. Dessa koder anges i ett separat fält på sjukhusens faktureringsformulär och beskriver den vård som ges till inneliggande patienter. Koderna består av fyra siffror och är i bokens tabellavsnitt ordnade efter det organsystem de berör. För öppenvårdsprocedurer hos läkare används ett helt annat kodsystem som inte ingår i ICD-9.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online