Pap-test: Vad är syftet och varför är undersökningen viktig?

Ett enkelt prov med stor betydelse

Ett pap-test, som i Sverige oftast kallas cellprov, är en screeningundersökning som används för att upptäcka cellförändringar i livmoderhalsen – förändringar som i värsta fall kan utvecklas till cancer. Undersökningen är en viktig del av den preventiva vården och rekommenderas för alla personer med livmoderhals, vanligtvis från 25-årsåldern eller tidigare om särskilda riskfaktorer finns.

I Sverige ingår cellprovsprovning i det nationella screeningsprogrammet, vilket innebär att alla kvinnor mellan 23 och 64 års ålder kallas regelbundet till undersökningen. Tack vare detta program har antalet fall av livmoderhalscancer i landet minskat kraftigt under flera decennier.

Huvudsyftet med pap-testet

Det främsta målet med ett pap-test är att identifiera onormala cellförändringar i livmoderhalsen – den smala nedre delen av livmodern som övergår i slidan. Testet syftar till att upptäcka precancerösa tillstånd, som så kallad cervikal dysplasi eller cervikal intraepitelial neoplasi (CIN). Dessa förändringar orsakas oftast av ett långvarigt infekterat tillstånd med humant papillomvirus (HPV), ett mycket vanligt virus som sprids vid sexuellt umgänge.

Vad är HPV?

De flesta kommer i kontakt med HPV någon gång i livet utan att märka något, och immunförsvaret klarar i regel av att bekämpa viruset på egen hand. Hos vissa dröjer dock infektionen kvar, vilket med åren kan leda till cellförändringar. Att gå på regelbundna pap-test är därför det bästa sättet att upptäcka dessa förändringar i tid. HPV-vaccination ger dessutom ett effektivt skydd mot de virus­typer som orsakar störst risk för cancer.

Så går provet till

Under undersökningen tar vårdpersonal ett litet cellprov från livmoderhalsens yta med hjälp av en mjuk borste eller en spatel. Det tar bara någon minut, är sällan smärtsamt och kräver ingen förberedelse. Provet skickas därefter till ett laboratorium där det analyseras i mikroskop. En patolog eller cytolog granskar cellerna noggrant för att avgöra om några förändringar tyder på precancerösa eller cancerframkallande celler.

Vad händer om resultatet är onormalt?

Ett onormalt svar innebär inte att man har cancer – det betyder bara att cellförändringar hittats som behöver kontrolleras närmare. Beroende på förändringarnas svårighetsgrad kan vården rekommendera:

- Ett nytt kontrollcellprov efter någon månads tid
- Kolposkopi, en närmare granskning av livmoderhalsen med förstoring
- En vävnadsbiopsi, där ett litet vävnadsprov tas för mikroskopisk analys

Därför är tidig upptäckt så viktig

När cellförändringar upptäcks i ett tidigt skede kan vården agera snabbt och behandla eller övervaka dem, till exempel genom att avlägsna de onormala cellerna innan de hunnit utvecklas till invasiv livmoderhalscancer. På så sätt minskar risken för cancer avsevärt, samtidigt som tryggheten och den övergripande hälsan ökar för alla som har en livmoderhals. Att delta i de regelbundna screeningprogrammen är därför ett av de enklaste och mest effektiva sätten att skydda sin hälsa på lång sikt.