Kompletterande Medicare-försäkring: Din guide till Medigap-alternativen

Medicare består av fyra grundläggande delar: A, B, C (även kallad Medicare Advantage) och D. Varje del erbjuder sina egna förmåner och har egna nivåer för självrisk, egenavgifter och kostnadsdelning. För att hjälpa till att täcka dessa kostnader köper många äldre kompletterande Medicare-försäkringar, så kallade Medigap. Medigap-försäkringar är standardiserade, vilket innebär att de erbjuder exakt samma förmåner oavsett vilket försäkringsbolag som säljer dem. De flesta delstater erbjuder tio olika Medigap-försäkringar, med undantag för Wisconsin, Minnesota och Massachusetts, som får organisera sina kompletterande Medicare-planer på ett annat sätt.

Det är viktigt att komma ihåg att Medigap inte täcker receptbelagda läkemedel – för det behövs en separat Medicare Part D-försäkring.

Plan A – den enklaste och billigaste

I nästan alla delstater krävs det att försäkringsbolag som säljer Medigap måste erbjuda Plan A. Det är den billigaste planen, men den har också färst förmåner bland de standardiserade alternativen. År 2011 täckte Plan A kostnadsdelningen för Medicare Part B, sjukhuskostnadsdelning i ytterligare 365 dagar efter att de ordinarie Medicare-förmånerna upphört, samt kostnaden för de första tre blodenheterna per år.

Ytterligare förmåner i andra planer

Flera Medigap-planer bygger vidare på grundförmånerna i Plan A:

• Plan B lägger till kostnadsdelning för hospicevård inom Part A.
• Plan C har samma förmåner som Plan A och B, plus kostnadsdelning för tjänster vid vårdinrättningar med kvalificerad omvårdnad, täckning av självrisken för Part B samt skydd vid akuta medicinska situationer under utlandsresor.
• Plan D och Plan G saknar täckning för självrisken i Part B, men Plan G kompenserar detta genom att även täcka extra avgifter (excess charges) inom Part B.

Plan K, L, M och N – kostnadsdelningsplaner

Dessa fyra planer fungerar annorlunda än övriga Medigap-alternativ. Samtliga täcker självrisken för Part A, kostnadsdelning för kvalificerad omvårdnad, blod, kostnadsdelning för Part B, egenavgiften för hospicevård inom Part A samt de ytterligare 365 dagarna av sjukhusvård. Skillnaden ligger i hur stor andel av kostnaderna som täcks:

• Plan M täcker 50 procent av självrisken för Part A, medan alla övriga förmåner täcks till 100 procent.
• Plan K har endast 50 procents täckning för nästan alla förmåner.
• Plan L täcker 75 procent av kostnaderna.

Plan K och L är de enda Medigap-planerna med årligt tak för egna utlägg. År 2011 låg detta tak på 4 640 dollar för Plan K respektive 2 320 dollar för Plan L. Plan N är ovanlig eftersom den kräver en egenavgift på 20 dollar för alla besök hos läkare och 50 dollar för besök på akutmottagning.

Plan F – mest komplett, men dyrast

Plan F erbjuder alla förmåner som finns tillgängliga inom de standardiserade Medigap-planerna, men har oftast också den högsta månatliga premien. I de flesta delstater går det att köpa en variant av Plan F med hög självrisk och lägre månadspremie. Denna version har exakt samma förmåner som den ordinarie planen, men försäkringstagaren måste själv betala en årlig självrisk innan försäkringen börjar betala ut ersättning. År 2011 uppgick den årliga självrisken till 2 000 dollar.

Så väljer du rätt Medigap-plan

Eftersom förmånerna är standardiserade handlar valet främst om att hitta balansen mellan premie och täckning som passar din ekonomi och ditt hälsoläge. Jämför alltid priser från flera försäkringsbolag – samma plan kan kosta mycket olika mycket beroende på bolag. Kom också ihåg att du normalt behöver både Medicare Part A och Part B för att kunna teckna en Medigap-försäkring, och att den bästa tiden att ansöka är under din öppna inskrivningsperiod, då du inte kan nekas försäkring på grund av hälsotillstånd.