Medicare är ett statligt finansierat sjukförsäkringsprogram i USA för personer med funktionsnedsättning och de som är 65 år eller äldre. Programmet täcker både sjukhusvård och medicinsk behandling, men det finns betydande egna kostnader som patienten själv måste stå för. Därför väljer många Medicare-mottagare att teckna en kompletterande sjukförsäkring som hjälper till att täcka dessa luckor. Det finns två huvudtyper av kompletterande skydd: Medigap-försäkringar (även kallade Medicare Supplement) och Medicare Advantage-planer. Dessutom finns Part D-planer som ger täckning för receptbelagda läkemedel. Har du dock ytterligare försäkring via din nuvarande eller tidigare arbetsgivare kan det hända att du inte behöver någon kompletterande plan alls.
Medicare består av två huvuddelar: Part A, som täcker sjukhusvård och hospicevård, samt Part B, som täcker läkarbesök, laboratorietester och medicintekniska hjälpmedel. Om du blir inlagd på sjukhus och använder Part A ansvarar du för en självrisk på över 1 000 dollar. Part B täcker besök hos alla läkare du träffar och hade en kalenderårs-självrisk på över 100 dollar samt 20 procent samförsäkring (coinsurance) därefter.
Medicare Supplement, eller Medigap-planer, är avsedda för dem som enbart har Medicare utan annan sjukförsäkring. Planerna benämns med bokstäverna A–G och K–N, och varje plan täcker en del av de egna kostnaderna inom original-Medicare. Plan A täcker exempelvis Part A:s samförsäkring för sjukhus- och hospicevård samt Part B:s samförsäkring. Du ansvarar dock fortfarande för Part B:s självrisk och egenavgiften för vård i skickligt omvårdnadsboende (skilled nursing care).
Plan K och L är kostnadsdelningsplaner med lägre premie – de täcker en viss procentandel av samförsäkringen i stället för hela beloppet. Medigap-försäkringar regleras av den federala staten, vilket innebär att exempelvis en Plan A från ett försäkringsbolag har exakt samma förmåner som en Plan A från ett annat bolag.
Part D är Medicares förmån för receptbelagda läkemedel. Benämningen är något missvisande, eftersom Part D i praktiken administreras genom privata företag och inte via Medicare själv. Part D-planer måste uppfylla minimikrav som fastställts av den federala regeringen, men allt övrigt varierar från bolag till bolag. Varje företag fastställer sina egna premier, självrisker, egenavgifter och läkemedelslistor.
Om du köper en Medicare Supplement-plan bör du även teckna en Part D-plan. Väljer du i stället en Medicare Advantage-plan kan läkemedelstäckningen redan ingå i paketet.
Medicare Advantage (MA)-planer utgör Part C av Medicare. Även här är benämningen något missledande, eftersom planerna helt erbjuds genom privata försäkringsbolag. MA-planer ersätter i praktiken Medicare som betalare, men du behåller alla dina rättigheter som Medicare-patient.
MA-planer arbetar vanligtvis med ett nätverk av vårdgivare och har en månatlig premie, egenavgifter och eventuellt självrisker. Fördelen med MA-planer för en Medicare-patient är att premierna är lägre än för Medigap-planer. Du kan dock drabbas av högre egna kostnader vid vårdtillfället, så det är viktigt att göra en noggrann jämförelse innan du väljer vilken lösning som passar dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online