
Underhållsbidrag är pengar som en förälder utan vårdnad betalar för att försörja ett barn som inte bor hos honom eller henne. Bidraget betalas till den person som barnet bor hos och syftar till att täcka barnets behov samt upprätthålla den levnadsstandard barnet skulle ha haft om föräldrarna hade fortsatt att leva tillsammans. Mål om underhållsbidrag rör ofta även den sjukvårdsförsäkring som barnet behöver för att säkerställa sin fysiska hälsa och sitt välbefinnande.
Underhållsbeloppet beräknas utifrån den skyldiga förälderns inkomst eller båda föräldrarnas inkomster, beroende på vilken delstat man befinner sig i. En statlig underhållstabell används vanligtvis för att fastställa det totala beloppet, och andra faktorer – såsom barnets utbildnings- och medicinska behov – beaktas också i beräkningen.
Vissa delstater inkluderar inte underhållsbidrag och medicinskt stöd i samma beslut, utan utfärdar separata beslut för respektive typ. Ett underhållsbeslut omfattar endast beloppet för barnets personliga behov, medan beslutet om medicinskt stöd avser barnets sjukförsäkringsskydd, försäkringspremier samt eventuella extraordinära medicinska kostnader.
Den förälder som har tillgång till sjukförsäkring via arbetet till en rimlig kostnad är vanligtvis den som åläggs att upprätthålla barnets försäkringsskydd, oavsett vilken förälder som har vårdnaden. En vårdnadshavare som själv tillhandahåller barnets försäkring får ersättning för en del av premien från den andra föräldern. En förälder utan vårdnad som tillhandahåller försäkringen har däremot inte automatiskt rätt till pengar från den vårdnadshavande föräldern – den slutliga bedömningen görs av domaren som handlägger målet.
I fall där ingen av föräldrarna kan tillhandahålla försäkringsskydd på grund av bristande tillgång eller prohibitivt höga kostnader kan barnet täckas genom ett socialt trygghetsprogram, exempelvis Medicaid. Domstolen kan då besluta att föräldern utan vårdnad ska betala medicinskt stöd direkt till den socialtjänstmyndighet som ansvarar för hälsoprogrammet. Ett barn med särskilt stora medicinska behov har i allmänhet rätt till ytterligare stöd från den andra föräldern. Domstolen som handlägger målet kan dessutom avvika från delstatens riktlinjer för underhåll i mål som rör allvarligt eller kroniskt sjuka barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online