Utnyttjandehantering (utilization management) inom hälso- och sjukvården avser hur en vårdinrättning använder utrustning, behandlingar, personal och andra resurser. Hur dessa resurser hanteras avgör i hög grad verksamhetens effektivitet och kvalitet. Det finns flera beprövade tekniker för att analysera utnyttjandehanteringen, vilka ingår som en del av en större utnyttjandeöversyn (utilization review).
Val av datakällor avgör delvis vilka analysmetoder som är lämpliga och hur effektiva analysteknikerna blir. Data kan samlas in från tiden före intagning, under pågående vård och fram till utskrivning. Vid varje steg är det viktigt att samla in konsekventa data för varje patient.
Exempel på data som bör samlas in är:
För varje typ av data är det klokt att använda ett standardiserat formulär som granskaren fyller i, för att säkerställa att samma information samlas in för alla patienter och att jämförelserna blir tillförlitliga.
Deskriptiv statistik för analys omfattar bland annat beläggningsgrad, dödlighet (där det är relevant) samt vårdtidens längd. Statistiska tekniker för att analysera dessa numeriska data inkluderar beräkning av medelvärden, percentiler, standardavvikelser och kvoter. Deskriptiv statistik hjälper till att illustrera sambanden mellan olika datamängder och gör det möjligt att jämföra faktiska resultat mot förväntade värden.
Kontrolldiagram uppfanns av Walter Shewhart på 1920-talet och används som en visuell representation av en individs eller grupps prestation. För att skapa ett kontrolldiagram samlas först data in från hela urvalet – till exempel antalet kodningsfel i journalhanteringen för hela anläggningen.
I diagrammet ritas sedan tre linjer:
Därefter placeras måldatakällan (till exempel en specifik avdelning) i diagrammet. De enskilda resultaten visar var de hamnar mellan den övre och nedre gränsen samt hur nära medelvärdet de ligger. På så sätt blir det tydligt om en viss enhets resultat behöver förbättras eller om den överträffar förväntningarna.
En processförmågeanalys genomförs med hjälp av flera kontrolldiagram. Om flera kontrolldiagram för en specifik process inte visar någon större individuell variation kan en processförmågeanalys genomföras. Genom att visualisera resultaten från de enskilda kontrolldiagrammen kan flaskhalsar och förseningar identifieras genom att isolera behoven hos en enskild person eller ett enskilt steg i processen. Detta ger ledningen värdefull vägledning om var insatser för förbättring bör riktas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online