Sjukvårdsförsäkringsbolag är, liksom alla andra företag, skapade för att göra vinst. De tjänar pengar genom att ta in mer i intäkter i form av premier än vad de betalar ut i ersättningar. Och branschen är mycket lönsam: enligt registreringar hos USA:s värdepappers- och börscommission (SEC) redovisade de fem största sjukförsäkringsbolagen en nettovinst på 12,2 miljarder dollar år 2009 – en ökning med hela 56 procent jämfört med 2008 – trots att antalet försäkrade minskade med 2,7 miljoner personer.
Privata försäkringsbolag sprider sin risk genom volym: de har betydligt fler friska än sjuka kunder. Kostnaderna hålls nere genom förhandlingar om lägre arvoden hos vårdgivare, begränsad täckning, avslag på ansökningar om dyr vård och uppsägning av poliser hos dem med stora ersättningskrav.
Kom ihåg grundprincipen: vinsten motsvarar premiintäkterna minus ersättningskostnaderna. Var därför alltid uppmärksam på eventuella luckor i täckningen.
Alla försäkringsbolag är, precis som andra företag, privatägda bolag vars mål är att gå med vinst. Bolagen erbjuder rabatterade grupptaxor till arbetsgivare som för med sig en stor grupp kunder – sina anställda. Vissa arbetsgivare betalar premien som en del av den anställdes kompensation. Oftare får dock den anställda grupprabatten men måste själv betala hela eller en del av månadspremien.
När ett företag saknar försäkringsplan måste den anställda köpa en ”privat” sjukförsäkring från samma bolag som erbjuder gruppförsäkringar – fast utan grupprabatten. Privat sjukförsäkring ger alltså inte individen samma köpkraft eller förmåner.
I utbyte mot att få en stor grupp kunder accepterar försäkringsbolaget samtliga anställda som vill – eller har råd – att teckna gruppförsäkringen. Privatpersoner måste däremot ansöka om privat sjukförsäkring, och det krävs oftast en hälsoundersökning eller en detaljerad hälsodeklaration innan man blir godkänd. Bolagen kan vägra att försäkra personer som tidigare haft hälsoproblem eller som bedöms löpa risk att utveckla sådana.
Privat sjukförsäkring har typiskt sett högre självrisker och patientavgifter samt lägre årliga maxbelopp eller behandlingstak. Vissa poliser täcker exempelvis bara 500 dollar per år i receptbelagda läkemedel – vilket kan motsvara mindre än en månads medicinering för någon som insjuknar i cancer. Andra poliser begränsar antalet läkarbesök per år som ersätts. Med en enda kronisk sjukdom kan du tvingas betala det mesta av dina vårdkostnader själv – utöver de månatliga premierna.
Många konsumenter upptäcker först efter att utgiften uppstått att den inte täcks – nämligen när försäkringsbolaget avslår deras ersättningsansökan. Genom så kallade förhandsbeslut styr bolagen i praktiken vilken vård du får, eftersom de väljer vilka behandlingar de är beredda att betala för. Dessutom är det ofta svårt att ta reda på om ett visst tillstånd är undantaget förrän det är för sent.
När du överväger privat sjukförsäkning är det klokt att kontakta din delstats försäkringsmyndighet och fråga hur många klagomål de tagit emot på bolaget i fråga.
Till skillnad från privata försäkringsbolag gör de offentliga sjukvårdsprogrammen ingen vinst. Offentliga vårdsystem drar dessutom störst nytta av volymspridd risk, eftersom de försäkrar hela befolkningen. Enligt SEC:s registreringar erhöll vd:arna vid de tio största privata försäkringsbolagen sammanlagt 228 miljoner dollar år 2009 – en ökning med 167 procent jämfört med 2008, exklusive 114 miljoner dollar i inlösta aktieoptioner.
Offentliga sjukvårdsprogram betalar inga höga chefslöner och drivs betydligt smalare: med strömlinjeformad ersättninghantering, inga agentprovisioner, inga reklambudgetar och inga tvister om täckning. Samtidigt räknade de privata bolagen med rekordvinster även för 2010 – något som ytterligare belyser skillnaden mellan de två systemen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online