De två vanligaste typerna av gruppsjukvårdsförsäkringar är Health Maintenance Organizations (HMO) och Preferred Provider Organizations (PPO). Båda erbjuder vård via ett nätverk av läkare och vårdgivare, men det finns flera viktiga skillnader mellan dem. Att känna till dessa skillnader hjälper dig att fatta det bästa beslutet för din familjs sjukvårdsförsäkring.
Båda försäkringstyperna bygger på ett nätverk av vårdgivare, men en HMO kräver att du endast använder vård inom nätverket. Med en PPO kan du som försäkrad däremot söka vård även utanför nätverket – med vetskapen om att du själv ansvarar för en del av, eller i vissa fall samtliga, kostnader som överstiger vad samma behandling hade kostat inom nätverket.
Ett av de mest framträdande inslagen i en HMO är primärvårdsläkaren. Läkaren fungerar ofta som en så kallad "gatekeeper" (portvakt) – hen diagnostiserar dina besvär och utfärdar remisser till rekommenderade specialistläkare. I en PPO har du istället möjlighet att själv välja valfri läkare inom nätverket, med eller utan remiss från din ordinarie läkare. HMO:s system med portvakter och remisser används för att styra vården, minska ineffektivitet i sjukvårdssystemet och på så vis hålla nere kostnaderna för behandlingar jämfört med en PPO.
Eftersom PPO-systemet inte omfattar fullständig vårdstyrning behövde mekanismer införas för att kompensera en del av kostnaden. Ett sätt är att ta ut något högre egenavgifter vid läkarbesök än vad som gäller inom HMO. Både HMO- och PPO-planer använder sig av egenavgifter, men i en PPO utgör de oftast en högre andel av behandlingens totalkostnad. Ett annat sätt att hålla nere kostnaderna är att kräva självrisk av den försäkrade. Det innebär att patienten betalar en avgift i förskott innan försäkringens ersättning träder i kraft.
Självremittering innebär att den försäkrade får välja sina egna föredragna specialister eller vårdgivare inom nätverket. Du kan till och med välja en läkare som inte ingår i PPO-nätverket, men då är det du som ansvarar för hela eller delar av kostnaden. Med en HMO är det inte tillåtet att vända sig utanför nätverket, ens för specialistvård – försäkringen täcker då ingen del av tjänsten. En PPO betalar däremot det avtalade nätspriset för behandlingen, men patienten måste själv stå för de kostnader som överstiger nätspriserna.
Sammanfattningsvis passar en HMO dig som prioriterar lägre kostnader och inte har något emot remisssystemets mer styrda struktur. En PPO ger å andra sidan större frihet att själv välja läkare och specialister – dock till priset av högre premier, självrisker och egenavgifter. Utgå från din familjs vårdbehov, din hälsosituation och din budget när du gör ditt val, och jämför gärna flera olika planer innan du bestämmer dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online