Original Medicare består av två delar: sjukhusförsäkringen (Del A) och sjukvårdsförsäkringen (Del B). Båda delarna har självrisker, kostnadsdelning och egenavgifter – kostnader som en tilläggsförsäkring, så kallad Medigap, kan hjälpa till att täcka. Men det finns en viktig begränsning: försäkringstagare som endast är inskrivna i Medicare Del A kan inte köpa en Medigap-policy.
Medicare Del B täcker läkararvoden både inom och utanför sjukhuset, laboratorietester, terapi samt förebyggande vård som mammografi och influensavaccinationer. Den som endast är inskriven i Del A får betala alla dessa kostnader själv – om hen inte har någon annan försäkring, exempelvis en gruppförsäkring via arbetsgivaren.
Del A täcker inte alla sjukhuskostnader. Självrisken för en sjukhusvistelse uppgick exempelvis till 1 100 dollar år 2010, och dessa belopp justeras årligen. En person som är inskriven i Del B betalar dessutom en årlig självrisk på 155 dollar, varefter Medicare täcker 80 procent av godkända tjänster – patienten står för resterande 20 procent. Utan en Medigap-policy blir man alltså helt ansvarig för dessa medicinska kostnader.
Personer med gruppsjukförsäkring behöver normalt inte skriva in sig i Del B, eftersom skyddet då skulle bli dubblerat. Avslutas gruppförsäkringen av någon anledning kan personen däremot kvalificera sig för en särskild anmälningsperiod för Del B. Under denna period kan hen anmäla sig utan väntetid eller avgift för sen anmälan hos Social Security. När anmälan är gjord kan personen sedan teckna en Medigap-policy.
Medicare-mottagare som har vårdtäckning genom amerikanska veteransdepartementet (VA) eller TRICARE för aktiv militärpersonal behöver oftast inte Del B. Observera dock att Medigap-policys inte kan användas som komplement till dessa typer av sjukförsäkringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online