Enligt en rapport från den amerikanske Surgeon General (OSG) har försäkringsersättningar för psykisk ohälsa traditionellt varit betydligt mer restriktiva än motsvarande ersättningar för fysisk hälsa. Denna obalans började korrigeras med Mental Health Parity and Addiction Equity Act (MHPAEA) från 2008 – en lagstiftning som blev ett genombrott for jämlik vård i det amerikanska försäkringssystemet.
MHPAEA trädde i kraft år 2010. Enligt Harvard Medical School och det amerikanska departementet för hälsa och socialtjänst (HHS) får lagen störst effekt på stora gruppförsäkringsplaner – alltså försäkringar som arbetsgivare tecknar för sina anställda.
HHS konstaterar att MHPAEA omfattar allt som ingick i Mental Health Parity Act från 1996 (MHPA), men lägger till ytterligare paritetskrav. Lagen innebär att en grupphälsoförsäkring inte får ta ut högre avgifter eller begränsa behandlingen av psykiatriska vård- och missbruksförmåner i jämförelse med medicinska och kirurgiska förmåner.
Richard G. Frank, professor i hälsoekonomi vid Harvard Medical School, menar att lagen gynnar allvarligt sjuka patienter mest. Personer med svår psykisk sjukdom drabbas ofta av årsräkningar på över 15 000 dollar. Tidigare täcktes dessa kostnader sällan av försäkringen, men numera gör de det, enligt Frank.
Lagen omfattar även Medicare, det statliga sjukförsäkringssystemet för äldre och funktionsnedsatta. Från och med 2010 reducerades många självrisker för psykiatrisk vård inom Medicare gradvis, tills de nådde 20 procent år 2014.
Frank påpekar att vissa tjänster som allvarligt psykiskt sjuka behöver, exempelvis arbetsstödsprogram, fortfarande inte täcks av försäkringen. Lagen dikterar nämligen inte för försäkringsbolagen vilka tjänster de måste erbjuda. Den kräver endast paritet mellan de psykiatriska förmånerna och de medicinska och kirurgiska förmåner som redan finns i planen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online