Skillnaden mellan PPO-, HMO- och POS-försäkringsplaner

Preferred Provider Organizations (PPO), Health Maintenance Organizations (HMO) och Point-of-Service-planer (POS) är alla former av så kallade managed care-planer, alltså försäkringslösningar med organiserad vårdhantering. Vilken typ av plan du har avgör både kostnaden och omfattningen av din försäkringsskydd, samt vilka läkare och vårdgivare du har tillgång till.

Nätverk och remisser

Försäkringsbolag inom managed care bygger upp nätverk av vårdgivare som patienterna uppmuntras att använda. I en HMO-plan är det oftast obligatoriskt att vända sig till läkare inom nätverket, såvida man inte fått en remiss från sin primärvårdsläkare (PCP). I en PPO- eller POS-plan är det däremot tillåtet att besöka läkare utanför nätverket, men då tillkommer en högre avgift för tjänsterna.

Ersättning och täckning

I de flesta HMO-planer står försäkringsgivaren för en stor andel av kostnaderna för de förmåner som anges i planen, medan den försäkrade betalar en fastställd egenavgift vid varje läkarbesök. I många PPO-planer måste patienten i stället skicka in en ansökan och vänta på godkännande innan ersättning för vårdtjänster betalas ut. POS-planer varierar mellan olika leverantörer och kan likna antingen en HMO eller en PPO, med en kombination av egenavgifter, samförsäkring och självrisker.

Självrisker

En självrisk är den minimisumma som den försäkrade själv måste betala ur egen ficka innan ansökningar kan lämnas in till försäkringsgivaren. Självrisker är en vanlig komponent i PPO-försäkringar och kan även tillämpas på vård från nätverksoberoende leverantörer inom en POS-plan.

Premier

Försäkringsbolagen förhandlar med läkarna i sina nätverk för att hålla nere kostnaderna för försäkringsskyddet, vilket gör att vårdtjänster utanför nätverket blir dyrare. Därför har HMO-planer generellt sett de lägsta premierna, medan PPO- och POS-planer har högre premier eftersom de ger större frihet att välja vårdgivare även utanför nätverket.

Att tänka på

HMO-försäkringsplaner lägger vanligtvis större tonvikt vid förebyggande vård än andra former av managed care. Saknas täckning för förebyggande medicin måste viktiga insatser – som rutinkontroller, vaccinationer och mammografi – betalas helt ur egen ficka. Detta gör att valet av plan bör väga både kostnad, flexibilitet och behovet av regelbunden preventiv vård mot varandra.