Vad är en egenavgift (co-pay) i en försäkring?

En egenavgift, ofta kallad "co-pay", är en av de kostnader en patient kan behöva betala vid besök på sjukhus, vårdklinik eller hos privatläkare. En patient kan ha rätt till ett visst antal läkarbesök per år där en fast egenavgift betalas, varefter hen börjar betala hela kostnaden ur egen ficka tills självrisken är uppfylld.

Vad är en egenavgift?

En egenavgift är ett fast, förutbestämt belopp som ska betalas innan tjänsten utförs på en vårdinrättning. Avgiften måste hållas tillräckligt låg för att inte utgöra ett hinder för patienten att söka vård, och den påverkas inte av den faktiska kostnaden för den tjänst som tillhandahålls. Egenavgifter kan variera från cirka 5 dollar per besök upp till 50 dollar eller mer.

Finns det försäkringsplaner utan egenavgifter?

Kort svar: nej. Egenavgiften kan vara mycket låg för vissa planer med hög månatlig premie, men i praktiken kräver nästan alla försäkringsplaner någon form av egenavgift vid vårdkontakt.

Ingår receptbelagda läkemedel?

Även om egenavgifterna oftast är desamma för de flesta typer av behandling är receptbelagda läkemedel ofta indelade i olika nivåer, vilket innebär att högre nivåer kräver en större egenavgift än lägre.

Inom eller utanför nätverket?

Egenavgiften för identiska tjänster kan ofta variera beroende på om patienten besöker en vårdgivare som ingår i försäkringens nätverk eller en som ligger utanför det. Besök utanför nätverket innebär vanligtvis en högre avgift för patienten.

Bra att veta: skillnaden mot självrisk och självbetalningsandel

Självbetalningsandel (co-insurance) är inte samma sak som en egenavgift, men är en vanlig funktion i många sjukförsäkringar. När en försäkring innehåller självbetalningsandel uttrycks den i procent – till exempel, om andelen är 30 % betalar försäkringsbolaget 70 % av de täckta kostnaderna, medan patienten ansvarar för resten.

En typisk försäkring kräver dessutom att patienten betalar ett visst belopp innan ersättning för medicinska kostnader börjar utbetalas; detta belopp kallas självrisk (deductible). Självriskens storlek varierar beroende på försäkringsskyddet och hänger oftast samman med den månatliga premien – ju högre premie, desto lägre självrisk, och tvärtom. När en patient har en egenavgift behöver hen inte ha uppfyllt sin självrisk för att kunna använda den, men å andra sidan räknas inte egenavgiften in i självriskens belopp.