Allt fler människor har svårt att få ekonomin att gå ihop när sjukvårdsförsäkringarna blir allt dyrare. I takt med detta börjar nya, okonventionella koncept att vinna anhängare. Ett av de mest populära är den så kallade konsumentstyrda vården, ofta benämnd consumer-driven health care. Denna typ av försäkringslösning ger patienten större valfrihet och sänker samtidigt kostnaderna – och tar därmed itu med de två vanligaste kritikpunkterna mot traditionella försäkringsplaner.
Konsumentstyrd vård är en typ av sjukvårdsplan som kombinerar sparkonton för hälsa, flexibla utgiftsplaner eller andra former av besparingar för mindre sjukvårdsutgifter. Större kostnader i samband med allvarligare sjukdomstillstånd täcks av en så kallad katastrofförsäkring, som har en hög självrisk och inte kan användas för exempelvis rutinbesök hos läkaren.
Genom att använda ett sparkonto för hälsa, ett flexibelt utgiftskonto eller annan form av personligt sparande slipper individen oroa sig för om vården ges av en läkare inom ett visst nätverk. Vårdgivare får väljas helt fritt. Dessutom bestämmer man själv hur mycket som ska sparas för medicinska behov, och det finns oftast flera olika katastrofförsäkringar att välja mellan.
Den främsta uppgiften för varje sjukvårdsförsäkring är att skydda patienten från katastrofala ekonomiska förluster. Medan de flesta traditionella försäkringar även täcker mer rutinmässiga åtgärder, driver detta ofta upp premiekostnaderna. Det är därför katastrofförsäkringar skapades – och det är själva kärnan i konceptet konsumentstyrd vård.
Tanken bakom patientcentrerade modeller som konsumentstyrd vård är att individer som använder ett sparkonto för hälsa eller ett flexibelt utgiftskonto blir mer noggranna med sina sjukvårdsutgifter, enligt en policyrapport skriven av John Goodman i december 2006. På så vis uppstår effektiviseringar i systemet eftersom individerna får ta ett större ansvar för betalningarna.
Den som sparar pengar i någon form av medicinskt sparande måste vara medveten om att pengarna ibland behövs för mer än bara rutinvård. Medlen kan också användas för att betala självriskdelen i en katastrofförsäkring eller en försäkring med hög självrisk. Det är därför viktigt att se till att en del av pengarna finns reserverade, ifall exempelvis en sjukhusvistelse skulle bli nödvändig.
Gail Shearer, chef för hälspolitisk analys vid Consumers Union, vittnade inför Joint Economic Committee i Washington år 2004 om att konsumentstyrd vård inte var lösningen. Bland hennes kritikpunkter fanns att familjer med kroniskt sjuka medlemmar inte kan bygga upp en ekonomisk buffert och därmed tvingas lägga mer på sjukvård än genomsnittsfamiljen. Vidare gör modellen inget åt problemet att många inte kan få försäkringsskydd för redan befintliga tillstånd, sade Shearer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online