Enligt det amerikanska hälsodepartementet (U.S. Department of Health & Human Services) lider så många som 30 procent av befolkningen i åldern 15–54 år av någon form av psykisk störning. Arbetsmarknadsstatistik visar dessutom att drabbade personer är tre gånger mer benägna att missa arbetet än sina kollegor. Försäkringsförmåner för psykisk hälsa spelar därför en viktig roll – de hjälper till att minska sjukfrånvaron och samtidigt öka den övergripande produktiviteten i arbetslivet.
Försäkringsförmåner för psykisk hälsa används för att täcka hälsorelaterade problem av psykologisk natur. Detta inkluderar både behandling av mentala och emotionella besvär samt vård vid missbruksproblem. Omfattningen av täckningen varierar beroende på delstatens lagstiftning och vad arbetsgivaren erbjuder. Vanligtvis är täckningen för psykiska eller emotionella problem mindre omfattande än den som gäller för fysiska åkommor. Det innebär ofta lägre ersättningsbelopp samt högre självrisk och egenavgifter för patienten.
Förmåner för psykisk hälsa ingår normalt i standardiserade sjukförsäkringsplaner. Eftersom en stor del av den amerikanska sjukförsäkringsbranschen styrs av konceptet managed care omfattas även de psykiatriska förmånerna av detta system. Fyra huvudtyper av planer finns:
Både FFS-planer och PPO-planer ersätter varje enskild tjänst, medan POS- och HMO-planer utgår från en årlig tak och ett förutbestämt utbud av insatser.
Vilka tjänster som omfattas av förmånerna kan variera beroende på delstatens krav och arbetsgivarens erbjudanden. När en person har fått en diagnos sker remittering utifrån patientens individuella behov. Bland möjliga vårdgivare återfinns primärvårdsläkare, behandlingskoordinatorer, socialarbetare, terapeuter, psykiatriker och legitimerade sjuksköterskor. Behandlingen inleds alltid med en omfattande bedömning för att avgöra vilken kombination av vårdgivare som bäst motsvarar patientens behov.
Dagens snabbrörliga arbetsmiljöer ställer allt högre krav på de anställda. Som en följd av detta har ökningen av depression och ångestrelaterade tillstånd blivit ett växande folkhälsoproblem. För att möta dessa behandlingsbehov har försäkringssystemet infört principen om försäkringsparitet – det vill säga en rättvis täckning för psykiska störningar som är jämförbar med den medicinska vårdförmånen. Paritetslagarna ger standardiserade kostnadsmodeller, tydliga täckningskrav, bättre tillgång till vårdgivare och enhetliga protokoll för behandlingsprocessen.
Arbetsgivares sjukförsäkringsförmåner omfattas endast av paritetslagens bestämmelser om arbetsgivaren aktivt väljer att erbjuda täckning för psykisk hälsa och missbruk vid sidan av den medicinska täckningen. Bestämmelserna skiljer sig mellan delstaterna, vilket innebär att olika ersättningsbelopp, tjänsteutbud och behandlingstider kan gälla. I oktober 2008 antogs därför en ny federal lag – Paul Wellstone and Pete Domenici Mental Health Parity and Addiction Equity Act of 2008 – med syfte att utöka täckningen för psykiatriska förmåner som inte omfattades av gällande delstatslagar. Lagen trädde officiellt i kraft i januari 2010.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online