
Artbildning (speciation) drivs av att gener förflyttas från en population till en annan genom att enskilda organismer vandrar. Så länge två populationer hålls i kontakt kommer genflödet att motverka att de utvecklas till skilda arter. Geografiska barriärer som hav och berg begränsar därför artbildningsprocessen. Även biologiska faktorer kan hindra att populationer differentieras; dessa kallas isoleringsmekanismer. Skillnader i beteende leder exempelvis till minskad parning mellan organismer från olika regioner inom samma population.
Sympatrisk artbildning är en typ av artbildning där nya arter utvecklas från en gemensam förfädersart, trots att organismerna lever i samma geografiska område. För att genflödet mellan olika delar av populationen ska minska krävs alltså inget geografiskt avstånd. Denna form av artbildning är särskilt vanlig hos växter, eftersom växter lätt utvecklar homologa kromosomuppsättningar (polyploidi). Hos djur förekommer sympatrisk artbildning bland annat hos flugor och deras larver.
Vid parapatrisk artbildning finns inget yttre hinder för genflödet. Även om populationen är sammanhängande sker dock ingen slumpmässig parning. Organismerna parar sig i stället oftare med närliggande individer än med individer från avlägsna delar av utbredningsområdet. Resultatet blir skillnader mellan delpopulationer, eftersom genflödet minskar över hela populationsområdet.
Allopatrisk artbildning bygger på geografisk isolering, där något yttre hindrar organismerna från att para sig med varandra regelbundet, vilket i sin tur leder till artbildning. Isoleringen kan bero på stora avstånd eller fysiska barriärer som floder och öknar. I vissa miljöer är barriärerna dock porösa, vilket gör att organismer kan ta sig över och para sig med medlemmar ur den andra gruppen. För att artbildningen ska betraktas som allopatrisk måste genflödet mellan populationerna vara väsentligt reducerat.
Den peripatriska artbildningen beskrevs av evolutionsbiologen Ernst Mayr och är en särskild variant av den allopatriska artbildningen. Den inträffar när en av de isolerade populationerna består av mycket få individer, varvid nya artformer kan bildas i isolerade perifera områden, till exempel på små öar vid kanten av arternas huvudsakliga utbredningsområde.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online