Säker bemanning av sjuksköterskor handlar om att i balans möta patienternas behov med tillräckligt många kvalificerade medarbetare. Utöver det mest uppenbara syftet – att rädda liv – har säker bemanning även en positiv effekt på möjligheten att behålla sjuksköterskor inom yrket. Det blir allt viktigare i takt med att USA brottas med en växande brist på vårdpersonal. Ett lagförslag som för första gången presenterades för kongressen under mandatperioden 2003–2004, Registered Nurse Safe Staffing Act, ställer tydliga krav på sjukhusen. Kärnan i förslaget utgörs av sjukhusens bemanningsplaner samt regler för efterlevnad som ska förbättra hälso- och sjukvården genom säker bemanning.
Det ursprungliga lagförslaget blev aldrig antaget. I november 2007 lade representanterna Lois Capps, demokrat från Kalifornien, och Ginny Brown-Waite, republikan från Florida, fram ett nytt, partiöverskridande försök. Capps förklarade då: ”Detta lagförslag uppmuntrar sjuksköterskor och sjukhus att arbeta tillsammans för att säkerställa att rätt antal sjuksköterskor finns på plats och kan ge den utmärkta vård som varje enskild patient förtjänar.” Kongressen beslutade dock inte att anta förslaget i den formen.
Lagtexten reviderades därefter och lämnades in på nytt till kongressens session 2010–2011, där den fortfarande behandlas i olika utskott. Fackorganisationen American Nurses Association fortsätter att aktivt stödja förslaget, eftersom det ger sjuksköterskorna verktygen att själva forma en realistisk och hållbar bemänningsplan.
En studie ledd av Linda Aiken vid University of Pennsylvanias School of Nursing visade att uppskattningsvis 20 000 patienter varje år dör i samband med vård på sjukhus som lider av otillräcklig bemanning. Samtidigt fortsätter pensioneringen av babyboom-generationen inom sjuksköterskeyrket att förvärra personalbristen. Enligt myndigheten Bureau of Labor Statistics (BLS) kommer underskottet att uppgå till cirka en miljon sjuksköterskor år 2020.
Enligt det föreslagna lagförslaget skulle bemanningen baseras på antalet patienter på avdelningen. Det skulle även förbjudas att placera legitimerade sjuksköterskor i arbetsuppgifter eller situationer där de saknar erforderlig kompetens. Lagstiftningen är utformad för att göra sjukhusen ansvariga för att upprätta en process för att ta emot och utreda klagomål från personalen. Vidare skulle förslaget innebära skydd för visselblåsare samt ett krav på att bemänningsinformation görs allmänt tillgänglig. Om överträdelser skulle konstateras kan hälsodepartementets chef, Secretary of Health and Human Services, utfärda böter till sjukhusen.
Även delstaternas parlament arbetar för att hantera frågan om sjuksköterskebemanning. Kalifornien införde en bemanningslag redan 2004, med ett minimikrav på en sjuksköterska per fem patienter. Det var en betydande förbättring jämfört med tidigare förhållanden, där sjuksköterskorna ofta ansvarade för fler än tio patienter per skift. I en studie från University of Pennsylvania tillfrågades drygt 22 000 legitimerade sjuksköterskor i delstaterna Pennsylvania, New Jersey och Kalifornien. Resultaten visade att dödligheten i Pennsylvania och New Jersey hade varit 11–14 procent lägre om delstaterna tillämpat Kaliforniens bemänningskvot.
Vård av hög kvalitet är en central fråga för både vårdpersonal och patienter. Delstaternas lagstiftare fortsätter att arbeta med bemänningslagar som ska lyfta hela sjukvårdssystemet. Som ett tecken på frågans betydelse samlades nyligen cirka 1 000 sjuksköterskor på Capitol Hill i Washington för att kräva bemänningskvoter även på federal nivå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online