Enligt Lori Gurley vid American Academy of Medical Administrators används medicinska journaler till mycket mer än att bara dokumentera en patients sjukdomshistoria. Journalerna fungerar även som underlag för ekonomisk och juridisk information för både patient och vårdgivare, samt som material för forskning och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvården. Eftersom journalerna spelar en så central roll har alltfler vårdverksamheter börjat använda elektroniska patientjournaler, ofta kallade EHR (electronic health records). Dessa digitala system medför dock både betydande fördelar och vissa nackdelar.
Den kanske största fördelen med elektroniska patientjournaler jämfört med traditionell journalföring är deras tillgänglighet. Enligt försäkringsbolaget Potter Holden i Georgia är det betydligt enklare att skicka elektroniska journaler från en läkarmottagning till en annan. Det gör det smidigare för patienter som behöver besöka flera olika specialister – de slipper vänta länge på att sina journaler ska överföras. Gurley poängterar att informationen i EHR-systemet kan nås från nästan vilken elektronisk arbetsstation som helst där den behövs, vilket underlättar vården på flera olika platser.
Enligt Potter Holden kan denna tillgänglighet göra verklig skillnad för kvaliteten i vården. Företaget uppskattar att var sjunde patient har lagts in på sjukhus i onödan när deras journaler inte varit tillgängliga för granskning. Lagras journalerna elektroniskt är de dessutom ofta lättillgängliga för patienterna själva, vilket skapar mer informerade patienter som bättre förstår sin egen behandling.
Potter Holden uppskattar att fler än 150 olika personer kan ha tillgång till en patients elektroniska journal under en sjukhusvistelse. Även om den ökade tillgängligheten underlättar behandlingen innebär den också ett integritetsproblem. Risken finns att känslig information, exempelvis kontaktuppgifter, familjeuppgifter eller faktureringsdetaljer, läcker ut inom sjukhuspersonalen.
Tillgängligheten kan också leda till att journaler ändras. Oavsett om ändringarna sker medvetet eller av misstag kan de resultera i allvarliga förväxlingar vid diagnos eller behandling. Med så många personer som har tillgång till informationen finns ingen garanti för att den inte kommer att förändras.
Gurley lyfter fram lagringskapaciteten hos elektroniska journaler som en viktig fördel. Journalerna kan lagras utan att ta fysisk plats i anspråk, vilket innebär att de ofta sparas under längre tid än papperskopior.
Potter Holden menar att EHR-system också gynnar läkarna utöver själva patientbehandlingen. Företaget anger att elektroniska journaler minskar risken för fel, eftersom det inte finns någon oläslig handskrift eller stavfel att tolka.
Elektroniska journaler kan dessutom hjälpa läkare att försvara sig vid tvister om vårdskador, eftersom patientens information är lättillgänglig och inte kan misstolkas på grund av dålig handskrift eller andra misstag.
Kostnaden är en av de största nackdelarna när det gäller EHR-system. Många läkare och sjukhus har inte råd med de systemuppgraderingar och utbildningsinsatser som krävs för att införa ett elektroniskt journalsystem.
Att vissa vårdinrättningar inte kan införa EHR-system kan i sin tur skapa andra problem. Enligt Potter Holden vilar det ideala journalsystemet på principen att alla vårdgivare registrerar information i en enda, central patientjournal. Om vissa yrkesverksamma däremot inte kan ansluta sig, eller om systemen skiljer sig åt mellan olika verksamheter, riskerar viktig information att gå förlorad i överföringen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online