Det första kända fallet av AIDS upptäcktes 1981, och sedan dess har uppskattningsvis 25 miljoner människor dött i sjukdomen, enligt AIDS-organisationen Avert. Tack vare innovationer från läkemedelsföretagen har dödstallet i USA faktiskt minskat varje år sedan 1996. I övriga världen fortsätter dock dödstallet att öka år efter år, till stor del på grund av fattigdom och de höga priserna på aidsläkemedel.
År 1987 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ett läkemedel vid namn AZT, som blev det första antiretrovirala läkemedlet som användes som behandling mot AIDS. Det visade sig vara tämligen effektivt för att lindra sjukdomens symtom och förlänga livet för de drabbade. Läkemedlet mötte dock omedelbart kritik från konsumenter, som protesterade mot det höga priset på cirka 7 000 dollar. Som svar på protesterna sänkte företaget så småningom priset med ungefär 20 procent, enligt Avert.
År 1996 visade sig den så kallade trippelkombinationsterapin – en kombination av tre läkemedel för att bekämpa hiv – vara extremt effektiv när det gällde att sänka hivnivåerna i blodet. En kraftig minskning av aidsdödsfallen i USA följde. Behandlingen kallas även högeffektiv antiretroviral terapi (HAART). Tack vare dess effektivitet började läkemedelsföretagen utveckla och sälja HAART-behandlingar regelbundet på marknaden.
Snart visade sig HAART-terapin vara så effektiv att företag världen över började producera generiska, betydligt billigare versioner av läkemedlet. Detta väckte ilska hos branschorganisationen Pharmaceutical Research and Manufacturers of America (PhRMA), som hävdade att billiga generiska läkemedel underminerade deras vinster och därmed minskade incitamenten för framtida läkemedelsinnovationer. Utveckling av nya läkemedel är en finansiellt riskabel investering, och företagen är beroende av höga vinstmarginaler för att återfå sina kostnader.
Spänningen mellan producenter av generiska läkemedel och läkemedelsforskningsföretag kulminerade i ett kontroversiellt beslut av Världshandelsorganisationen (WTO) att upprätthålla internationella patentlagar som hindrade företag i utvecklingsländer som Indien och Sydafrika från att producera generiska HAART-läkemedel.
Dessa länder fick viss tid på sig att fasas ut de generiska preparat som redan fanns på marknaden. Beslutet väckte starka reaktioner bland många aktivister, som menade att läkemedelsföretagens girighet orsakade onödiga dödsfall i fattiga länder. De pekade på det faktum att den globala trenden för aidsdödsfall varit stigande varje år.
I början av 2000-talet mötte läkemedelsföretagen allt större press att sänka priserna i fattiga länder, enligt Avert. Fem läkemedelsföretag sänkte priserna på aidsläkemedel för regioner som drabbats särskilt hårt av epidemin. President Bill Clinton tillät samtidigt fattiga länder i Afrika att åsidosätta patentlagarna och importera de generiska läkemedlen.
Sedan 2005 måste alla WTO-medlemmar följa patentlagstiftningen. Läkemedelsföretagen har i sin tur gått med på att ta ut priser som bättre motsvarar inkomstnivån per capita i respektive land, samt att tillåta import av generiska läkemedel till länder som drabbats av allvarliga hälsokriser.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online