År 1996 antog den amerikanska kongressen Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA), som fastställde nationella standarder för hanteringen av elektroniska medicinska journaler – bland annat vem som får tillgång till dem och hur länge de måste sparas innan de får förstöras. HIPAA är dock inte det enda federala programmet med krav på journalarkivering, och många delstater har dessutom infört egna, strängare regler för hur länge journalerna måste bevaras. HMO:s och organisationer som American Medical Association kan också ställa ytterligare krav utifrån vad de bedömer nödvändigt.
Enligt American Speech and Hearing Association måste medlemmar som omfattas av HIPAA spara medicinska journaler i sex år. Om en patient avlider ska journalerna bevaras i två år efter dödsfallet. Reglerna gäller sjukvårdsplaner och vårdgivare som överför journaler elektroniskt.
Medicare kräver att vårdgivare sparar journaler för Medicare-patienter i fem år. Om vårdgivaren samtidigt omfattas av HIPAA går HIPAA:s sexårsregel före. Kraven inom Medicaid varierar mellan olika delstater, vilket gör det viktigt för vårdgivare att känna till de lokala bestämmelserna.
Faller en vårdverksamhet utanför HIPAA:s tillämpningsområde gäller i stället andra federala regler. American Health Information Management Association (AHIMA) erbjuder en nedladdningsbar lista på sin webbplats som täcker regler för laboratorieprov, radiologiska undersökningar, mammografier och andra typer av tester. Det är ett användbart verktyg för vårdgivare som behöver säkerställa att deras rutiner för journalarkivering uppfyller samtliga gällande krav.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online