Hälso- och sjukvård omfattar alla former av medicinska bedömningar och behandlingar som sker under en människas livstid. Syftet är att främja välbefinnande eller att diagnostisera och behandla specifika medicinska problem. I samband med dessa insatser samlas information om patienten in och delas med vårdgivare och försäkringsbolag.
Från födelseögonblicket och under hela livet samlas hälsoinformation in om varje individ. Den amerikanska organisationen American Health Information Management Association (AHIMA) definierar denna information som kliniska data som registreras i samband med diagnos och behandling, demografiska uppgifter, forskningsdata, epidemiologiska data samt referensdata.
Analys och delning av patienthälsoinformation har stor betydelse inom hela sjukvårdssektorn. Enligt AHIMA stödjer kliniska data den direkta vården av patienter, medan epidemiologiska data avslöjar trender inom sjukdomsutveckling. Ekonomiska data ger dessutom ett kostnadsperspektiv och bidrar till förståelsen av ersättningsregler inom vården.
Patienthälsoinformation kan överföras på tre olika sätt:
År 1996 antog den amerikanska kongressen lagen Health Insurance Portability and Accountability Act (HIPAA). Denna lag ger patienter rättigheter över sin egen hälsoinformation och fastställer regler samt begränsningar för vem som får granska och ta emot uppgifterna.
I Sverige och övriga EU gäller dataskyddsförordningen (GDPR) samt patientdatalagen, som tillsammans styr hur hälsouppgifter får samlas in, lagras och delas. Eftersom hälsodata klassificeras som känsliga personuppgifter omfattas den av särskilt strikta skyddsregler.
Riktlinjerna och begränsningarna för spridning och lagring av enskilda patienters hälsouppgifter regleras enligt lag. Som patient bör du fråga din vårdgivare om vilka system och rutiner de använder för att säkerställa din integritet och sekretess.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online