Medan de flesta människor är helt bekväma med att dela personuppgifter som hobbyer och intressen på internet, är många samtidigt skeptiska till tanken på en elektronisk databas som innehåller deras personliga hälsodata. I en artikel på CNET.com förklarar Declan McCullah att en nationell databas med journaler för alla amerikaner skulle kunna införas som en direkt följd av det stimulanspaket som antogs 2009. Att föra datoriserade patientjournaler innebär dock både fördelar och nackdelar.
Tydliga integritetsproblem uppstår till följd av datoriserade journaler. Som framgår av Climategate-skandalen, där två ryska hackare tog sig in i klimatforskarnas elektroniska filer, kan känslig information hamna i fel händer. På samma sätt som det ibland sker med finansiell information riskerar brottslingar att försöka erhålla medicinsk behandling med hjälp av någon annans försäkringsuppgifter.
Dessutom väcker datoriserade patientjournaler farhågor om ett ”Big Brother”-liknande samhälle där staten övervakar sina medborgare i detalj. Datoriserade journaler, särskilt i en statlig databas, skulle sannolikt innehålla känslig personlig information som kön, etnicitet och redan existerande hälsotillstånd.
Datoriserade journaler skulle kunna användas för att diskriminera arbetssökande. Många företag begär redan idag kreditupplysningar om sina sökande för att bedöma deras ekonomiska status – men vad skulle hända om arbetsgivare också kunde begära tillgång till sökandenas journaler för att värdera deras hälsa?
James M. Humber och Robert Almeder beskriver risken för diskriminering via journaler i sin bok Privacy and Healthcare: uppenbarligen använde över en tredjedel av Fortune 500-företagen medicinska uppgifter som underlag vid rekryteringsbeslut. I ett annat fall krävde en bankman in ett lån i förtid efter att ha upptäckt, genom en sökning i datoriserade journaler, att hans klient drabbats av cancer.
Läkare slösar idag bort värdefull tid och resurser på att leta fram handskrivna och utspridda journaluppgifter om sina patienter. Datoriserade journaler ger vårdpersonal omedelbar tillgång till den information som krävs för att kunna behandla patienter korrekt. I akuta situationer kan möjligheten att snabbt hämta dessa uppgifter betyda skillnaden mellan liv och död. En sjuksköterska kan exempelvis direkt öppna en medvetslös patients journal, se att personen är allergisk mot ett visst läkemedel och på så sätt undvika att ge fel typ av medicin.
Även om informationsteknik är kostsam att införa kan de långsiktiga besparingarna bli betydande. Utöver att spara fysiskt utrymme genom att skrota tunga arkivskåp uppstår kostnadsbesparingar tack vare färre dubbla undersökningar och mindre byråkrati. Datoriserade journaler gör det möjligt att skapa ett tydligt, enhetligt dokument som kan hämtas upp var som helst i världen.
National Academy of Engineering och Institute of Medicine konstaterar i boken Building a Better Delivery System att Brigham and Women's Hospital sparar mellan 5 och 10 miljoner dollar årligen genom sitt datoriserade journalsystem. Kostnadsminskningen beror på färre laboratorie- och läkemedelsprover samt färre receptfel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online