Med ett ständigt växande tryck från patienter som saknar tillräckligt försäkringsskydd – eller som inte har någon sjukförsäkring alls – har budgetarna för ideella sjukhus blivit kraftigt ansträngda under senare år. Som en följd av det ekonomiska tryck som läggs på driften av denna typ av vårdinrättningar förlitar sig allt fler lokala vårdcenter på bidrag riktade till ideella sjukhus.
Historiskt sett etablerades två huvudtyper av ideella sjukhus i USA: de som grundades och drevs av religiösa organisationer och de som drevs genom sekulära, samhällsbaserade initiativ. De religiösa sjukhusen finansierades och styrdes helt av en kyrka eller en religiös organisation, medan de sekulära ideella vårdcentren fick en allokering av skattemedel som komplement till övriga medel.
Både religiösa organisationer och lokala offentliga enheter som stod för kostnaderna för att driva ideella sjukhus har under den senaste generationen mött krympande resurser. Ideella sjukhus har därför upplevt betydande minskade intäkter från sina traditionella finansieringskällor. Kyrkor och andra trossamfund har drastiskt minskat sitt direkta ekonomiska stöd och sin roll i driften av sjukhusen. Nettoeffekten blir att dessa sjukhus måste hitta ytterligare finansiering genom bidrag – annars riskerar de att behöva stänga sina dörrar.
Amerikanska hälsomyndigheten (U.S. Department of Health and Human Services, HHS) har under de senaste tjugo åren ökat sitt engagemang i att bevilja bidrag till ideella sjukhus. De finansiella resurser som finns tillgängliga via den federala regeringen är dock begränsade. Ett av syftena med de federala bidragen är att möjliggöra för ideella sjukhus att anställa professionell personal. Eftersom många av dessa anläggningar ligger i landsbygdsområden är det svårt att locka välutbildad personal utan medel som gör det möjligt att erbjuda konkurrenskraftiga löner. Ett annat bidragsprogram från HHS hjälper dessutom sjukhusen med beredskap och insatser vid nödläge och katastrofer.
När de religiösa organisationerna minskade sitt direkta och fullständiga ekonomiska stöd till den dagliga verksamheten övergick de till att i stället bevilja bidrag till ideella sjukhus. Dessa bidrag är ofta mer restriktiva än de som kommer från andra källor, med tydligare villkor för hur medlen får användas. Trots det utgör bidragen från kyrkor och religiösa organisationer en viktig och nödvändig intäktsström för många ideella sjukhus.
I takt med att det ekonomiska trycket på ideella sjukhus blev tydligt under 1980-talet inrättades ett flertal välgörenhetsorganisationer med målet att ge bidrag till dessa anläggningar. Vissa medicinska välgörenhetsorganisationer finansierar exempelvis familjeplaneringstjänster, medan andra beviljar bidrag för att bekämpa specifika sjukdomar som cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Exempel på organisationer som beviljar medicinska bidrag är International Association for Healthcare Security, Bayer Awards Program och Society for the Arts in Healthcare.
En av de vanligaste missuppfattningarna är att sjukförsäkringar och direktbetalningar från patienter täcker alla kostnader förknippade med driften av ett ideellt vårdcenter. Det ständigt ökande antalet patienter som saknar korrekt försäkring eller tillräckliga ekonomiska resurser för att betala för vårdtjänster påverkar dock i hög grad de ekonomiska behoven hos dessa sjukhus. I de flesta fall måste ett ideellt sjukhus ha tillgång till ytterligare finansiering – genom bidrag och liknande resurser – för att kunna upprätthålla en balanserad budget och fortsätta sin verksamhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online