Forskare har hittat mer än tio miljoner bakterier på en enda tandborst – lika många som på en toalettborste. Orsaken är att toalettbakterier kommer i direkt kontakt med tandborsten genom det avdunstade toalettvattnet som cirkulerar i badrummets luft. Risken för kontaminering är dessutom större om badrummet är dåligt ventilerat. Tandborstar brukar bli kontaminerade redan inom en vecka till en månad efter första användningen och kan då bära på flera potentiellt farliga mikroorganismer.
Influensa orsakas av RNA-virus (virus med ribonukleinsyra som genetiskt material) som infekterar luftvägarna, och viruset återfinns ofta på tandborstar. Vanliga symtom är feber, hosta, huvudvärk och trötthet. Vissa utvecklar också ont i halsen, kräkningar och diarré. Enligt Medicine Net kan influensa leda till allvarligare sjukdom och i värsta fall till och med dödsfall.
Herpes simplex virus typ 1 (HSV-1) orsakar en infektion som kan drabba munnen, ansiktet och huden. Många bär på viruset helt utan symtom, men hos vissa uppstår blåsor – så kallade munsår eller feberblåsor – nära stället där viruset kom in i kroppen. När det gäller en tandborst innebär det i och runt munnen. Herpesinfektioner tenderar att återkomma så ofta som en gång i månaden.
Streptokockinfektioner varierar från milda, som ger ont i halsen, till dödliga, som orsakar nekrotiserande fasciit – den så kallade "köttätande" sjukdomen. Enligt Medicine Net finns det över tjugo olika typer av streptokockbakterier, men grupp A, som angriper hud och svalg, är den som oftast hittas på tandborsten. Denna typ orsakar streptokockhalsont och mindre hudinfektioner som impetigo. Om typ A sprids djupare in i kroppen, exempelvis till blodet, kan den ge upphov till allvarliga komplikationer som hjärnhinneinflammation eller lunginflammation.
Stafylokockbakterier orsakar varbölder, furunkler och hudinfektioner. De flesta stafylokocker är resistenta mot antibiotika, vilket gör dem svåra att behandla om en infektion blir allvarlig.
Escherichia coli (E. coli) är en bakterie som normalt finns i tarmarna. Inne i tarm och tjocktarm är den ofarlig, men utanför sin naturliga miljö kan E. coli sprida sjukdom. Bakterien smittar mellan människor via avföring, och på det sättet hamnar den på tandborsten. Symtom på E. coli-infektion inkluderar blodig diarré samt svår buksmärta och ömhet – vanligtvis utan feber.
Candida albicans är en jästsvamp som lever i munnen, halsen, tarmarna och de urogenitala organen, och den räknas som en normal del av mikrofloran i vår nedre mag-tarmkanal. Ett friskt immunförsvar håller jästens tillväxt i schack, och candida ger då inga symtom. Enligt Pediatric Dental Health kan dock ett försvagat immunförsvar leda till ett tillstånd som kallas oral candidos (soor). Jästsvampen trivs utmärkt i den fuktiga miljö som din tandborst erbjuder. Den kan orsaka en rad olika besvär – från milda symtom som nästäppa, blåsor i munnen, halsont och buksmärta till allvarligare sådana som trötthet, yrsel och humörsvängningar.
Koliforma bakterier på tandborsten kommer vanligtvis från avföring. Bakterien i sig behöver inte nödvändigtvis vara skadlig, men om fekala koliforma bakterier påträffas tyder det på att du troligen även har andra sjukdomsalstrande organismer på borsten.
För att hålla tandborsten ren rekommenderar Pediatric Dental Health att du byter den minst var tredje månad. Blir någon i hemmet sjuk bör alla tandborstar bytas ut så snart som möjligt. Förvara tandborstarna på en väl ventilerad plats och placera dem aldrig i en sluten behållare. Desinficera borsten dagligen genom att låta den stå över natten i en lösning av klorin och vatten (1 del klorin till 4 delar vatten), skölj sedan noggrant i rent vatten och låt den lufttorka. Alternativt kan du köra tandborstarna i diskmaskinen varje kväll och låta dem torka i luften. Ett enkelt extra tips är att alltid sänka toalettlocket innan du spolar och att förvara tandborsten så långt bort från toaletten som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online