Rökning är associerad med mer svår dysmenorre (menstruella krampor). Flera epidemiologiska studier bekräftar en dos-svar relation.
Fysiologiska mekanismer
- Vaskokonstriktion: Nikotin → α-adrenerg stimulering → livmoderkärlskonstriktion → livmoderiskemi → ökad prostaglandinfrisättning → ökad livmoderkontraktilitet och smärta.
- Prostaglandindysreglering: Rökning förändrar ovarial steroidmetabolism och ökar PGF₂α (potent vaskokonstriktor och uterotonik).
- Inflammation: Cigarett rök → systemisk oxidativ stress och inflammation → ökad cytokinproduktion (IL-6, TNF-α) → känsliggör smärtaväg.
- Hormonell störning: Rökare har lägre östrogennivåer, tidigare menopaus; östrogen modular smärtupplevelse.
- Minskad endometriell blodflöde: Påverkat spiralartärperfusion → hypoxi → ökade prostaglandiner.
Evidenssammanfattning
- Meta-analyser: Rökare har 1,5–2x odds för moderat-svår dysmenorre vs. aldrig-rökare.
- Dosberoende: >20 cigaretter/dag → högst risk.
- Tidigare rökare: Risk minskar över tid men kan förbli förhöjd vs. aldrig-rökare.
- Ungdomars rökdebut → Högre livslång dysmenorrisk.
Kliniska rekommendationer
- Screening för rökning vid dysmenorreutredning.
- Rådgivning om rökavvänjning som del av smärtbehandling.
- Kombinera med NSAID (förstahandsval), hormonell konception, värme, motion, TENS.
- Remiss till avvänjningsprogram (vareniclin, bupropion, NRT, rådgivning).
Nyckelbudskap: Att sluta röka förbättrar menstruella smärtor och övergripande reproduktiv hälsa.