En temporomandibulär ledstörning, ofta förkortad TMD eller TMJ, uppstår när käkleden är skadad eller när underkäken hamnat i fel läge i leden, vilket gör att överkäke och underkäke möts i ett obalanserat förhållande. Käkleden är en stor gångjärnsled som normalt ska röra sig mjukt och smidigt i ledskålen. En störning i käkleden kan orsaka betydande smärta i käke, huvud, nacke och axlar. Enligt Mayo Clinic lider mer än tio miljoner människor i USA av någon form av käkledsstörning, och problemet är vanligare hos kvinnor.
Det finns flera möjliga orsaker till käkledsstörningar. Ett slag mot huvudet kan flytta käkleden ur läge, men oftast utvecklas problemet till följd av en kombination av genetiska och beteendemässiga faktorer. Vissa barn som bär tandställning utvecklar senare i livet en käkledsstörning, eftersom ortodontisten inte alltid anpassar bettet efter de korrigerade tänderna. Personer som lever under stor stress pressar ofta ihop eller gnisslar med tänderna på natten. Detta kan slita på diskusen inne i leden samt skada brosket i leden.
Smärta i området runt leden är det vanligaste symptomet vid en käkledsstörning. Patienten kan uppleva att leden låser sig eller att det är svårt att öppna munnen helt. En käkledsstörning kan också ge så kallad refererad smärta i huvud, öron och axlar. De flesta patienter med käkledsbesvär har ett karakteristiskt klickande ljud när de tuggar eller öppnar munnen. Många beskriver även ett "poppande" i käkleden.
Behandlingen av käkledsstörningar syftar först till att lindra smärtan och därefter korrigera obalansen. Receptfria smärtstillande läkemedel kan ge viss lindring. Vid svårare smärta kan läkaren förskriva muskelavslappnande medel eller kortikosteroider för att motverka inflammation. När smärtan har lindrats arbetar läkaren med att rätta till obalansen. Detta görs på flera sätt, men den vanligaste metoden är att bära en bettskena över tänderna för att balansera käkarna. Skenan kan dessutom förebygga ytterligare skador från tandgnissling eller tandpressning. Vissa läkare rekommenderar tandställning för att korrigera obalansen. Låga doser av tricykliska antidepressiva medel har visat god effekt både mot smärta och mot tandgnissling.
Kirurgi är vanligtvis en sista utväg vid käkledsstörningar. Kirurgen reparerar antingen diskusen i käken eller tar bort den. Ledprotes är också ett alternativ i svåra fall. Artrocentes är ett kirurgiskt ingrepp där läkaren sköljer leden för att avlägsna fragment och inflammation.
Vissa patienter får lindring av fuktig värme eller is som läggs mot den ömma delen av käken. Övningar som stretchar käkmusklerna kan också hjälpa. Eftersom stress är en viktig bidragande faktor till käkledsstörningar är det viktigt att lära sig att slappna av. Djupandning, meditation, biofeedback och fysisk träning är alla hjälpmedel som kan minska besvären. En psykolog med kunskap om biofeedback och kognitiv beteendeterapi kan hjälpa patienten att hitta bättre strategier för att hantera stress och ångest.
Kontakta tandläkare eller läkare om du har långvarig smärta i käken, svårigheter att öppna eller stänga munnen, eller om klickljuden i leden åtföljs av smärta. En tidig diagnos gör det ofta möjligt att behandla besvären framgångsrikt utan att kirurgi behövs.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online