Karies (tandförstoring) är en biofilm-medierad, socker-driven, dynamisk sjukdom som orsakar nettomineralförlust från tandens hårda vävnader.
Pattofysiologi (Kariesbalansen)
- Patogena faktorer: Kariogena bakterier (S. mutans, Lactobacillus), frekvent fermenterbar kolhydratintag, minskad salivflöde.
- Skyddande faktorer: Saliv (buffring, kalcium/fosfat, antimikrobiellt), fluorid (remineralisering, antibakteriellt), antibakteriella medel (klorhexidin, xylitol), tandfissurförsegling.
Riskbedömning (CAMBRA)
Caries Management By Risk Assessment kategoriserar patienter som låg, måttlig, hög eller extrem risk baserat på kliniska, beteendemässiga och biologiska faktorer.
Preventionsstrategier
- Fluorid: Gemenskapsvattenfluorering (0,7 ppm), tandkräm (1000–1500 ppm), fluoridlack var 3–6 månad för hög risk.
- Munhygien: Borsta två gånger dagligt med fluortandkräm; tandtråd eller interdentalrengöring dagligen.
- Kost: Begränsa frekvens av socker- och syraexponering; undvik att supa söta drycker hela dagen.
- Förseglingar: Fissurförseglingar på permanenta molarer minskar karies med cirka 80%.
- Regelbundna tandläkarbesök: Riskbaserade återkallelseintervall (3–12 månader).
Behandling efter stadium
- Initial (icke-kaviterad): Fluorid, försegling, resin-infiltration (ICON).
- Kaviterad: Minimalt invasiv borttagning med komposit eller glasionomer-restauration.
- Djup / pulpanaläng: Indirekt/direkt pulpcapping, pulpotomi, rotfyllning.
Specialgrupper
- Tidig barndomskaries (ECC): Första tandläkarbesök vid 1 års ålder.
- Xerostomi (munnörhet): salivsubstitut, högfluor-tandkräm, frekventa vattensnoppar.
- Ortodontipatienter: förbättrad hygien, fluoridsköljning.