Bilateral karmtunnelsyndrom (KTS) påverkar båda händerna och, medan mindre vanligt än unilateral KTS, är ofta mer funktionsbegränsande. Det signalerar typiskt en underliggande systemisk eller biomekanisk drivare snarare än isolerad lokal kompression.
Riskfaktorer för bilateral KTS
- Systemiska tillstånd: Diabetes mellitus (neuropati + glykosylering), hypotyreos (myxödematös infiltration), reumatisk artrit (synovitis), fetma (ökad karmtunneltryck), acromegali (mjukvävsväxt), amyloidos (transtyretin, dialysrelaterad).
- Hormonella tillstånd: Graviditet (vätskeretention, hormonell), perimenopaus, preventivpiller, hormonersättningsterapi.
- Genetiska/Familjära: Arvda anatomiska drag (smal karmkanal, kvadratisk handled).
- Yrkesmässiga/Repetitiva belastningar: Bilaterala repetitiva kraftfulla grepp, vibrationsverktyg, bestående awkwards handledställningar (extension/flexion).
- Läkemedel: Kortikosteroider, aromatasehämmare, vissa cytostatika.
Presentation
- Nattliga parestesi (tumme, peke, långfinger, radial halva ringfinger) — väcker ofta patient.
- Thenarutmattning/svaghet (sent tecken).
- Klumpighet, tappning av föremål.
- Symtom ofta asymmetriska (dominanta handen värre).
Diagnostik
- Klinisk: Phalens test, Tinels tecken, Durkans kompressionstest.
- Nervledningsstudier (NCS) / EMG: Guldstandard; bekräftar diagnos, graderar allvarlighetsgrad, utesluter mimicer (cervikal radikulopati, neuropati).
Hantering
- Konservativ (Förstahandsval för mild-måttlig): Neutral handledsplintning (natt ± dag), aktivitetsanpassning, NSAID, kortikosteroidinjektion (diagnostisk + terapeutisk), behandling av underliggande tillstånd (sköldkörtel, glukoskontroll).
- Kirurgisk (Allvarlig, refraktär, eller axonalt förlust på NCS): Karmtunnelrelease (öppen eller endoskopisk). Ofta stegvis bilateral (6–12 veckor isär) för att behålla en funktionell hand för ADL.
Att åtgärda den systemiska drivaren (t.ex. sköldkörtelnormalisering, glukoskontroll, viktminskning) är avgörande för varaktig bilateral lättnad.
