Tandställning rätar ut tänderna och justerar käkarnas position hos både tonåringar och vuxna. Resultatet blir ett jämnt leende där tänderna passar bekvämt och smärtfritt ihop i munnen. Men om tandställningen inte sköts ordentligt, eller om behandlingen inte följs på rätt sätt, kan oönskade komplikationer uppstå. Här går vi igenom de vanligaste problemen – och hur du bäst förebygger dem.
Ett återfall innebär att tänderna långsamt rör sig tillbaka mot sina ursprungliga positioner efter att tandställningen har tagits bort och den ortodontiska behandlingen är avslutad. Detta är ett av de vanligaste problemen efter en avslutad reglering.
Lösningen är oftast enkel: en retainerskena som bärs dagtid eller nattetid håller tänderna på plats. I mer allvarliga fall av återfall kan det dock bli nödvändigt att genomgå en ny tandreglering senare i livet. Följ därför alltid din orthodontists rekommendationer om retaineranvändning – även många år efter behandlingens slut.
När du först får tandställning tar det tid innan tandköttet och insidan av kinderna har vant sig vid metallen i munnen. Under denna anpassningsperiod – men också när som helst under behandlingen – kan hårda beslag och stickande trådar orsaka sår och irritation i munnen.
En enkel åtgärd är att placera ortodontiskt vax över den del av tandställningen som skaver. Upplever du kraftig smärta, blödningar eller att callusbildningar uppstår bör du kontakta din orthodontist för en justering av apparaten.
Karies är särskilt vanligt bland yngre användare av tandställning. Matrester och plack samlas lätt runt de limmade beslagen och trådarna, vilket skapar gynnsamma förhållanden för bakterier.
För att skydda dina tänder är det viktigt att borsta noggrant minst två gånger per dag, runt alla beslag och trådar. Använd gärna mellanrumsborstar eller munskölj för att nå svårtillgängliga ytor. Försummar du hygienen riskerar du håligheter eller allmän nedbrytning av tandemaljen precis runt de beslag som sitter limmade på tändernas framsida.
För att tänderna ska kunna flyttas till sina rätta positioner rör sig deras rötter inom tandköttet under hela behandlingen. Detta kan ge en känsla av att tänderna sitter löst – något som normalt är helt ofarligt. Problemet brukar rättas till av sig självt allt eftersom behandlingen fortskrider.
I sällsynta fall sker dock en så kallad rotresorption, där tandrötterna kortas av under processen – ibland med upp till hälften eller mer av sin ursprungliga längd. Risken för rotresorption ökar ju längre behandlingstiden blir. Därför är regelbundna kontroller hos din orthodontist viktiga, så att röntgenbilder kan tas och behandlingen kan planeras effektivt utan onödiga förlängningar.
Sammanfattningsvis: De flesta komplikationer vid tandreglering går att förebygga med god munhygien, korrekt användning av retainer och regelbundna besök hos din orthodontist. Kontakta alltid din behandlare om du upplever smärta, blödningar eller andra besvär under behandlingens gång.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online