Sleeveoperationen, även känd som sleeve gastrektomi eller gastric sleeve, är inte ett viktminskningsalternativ för alla. Ingreppet innebär en permanent och oåterkallelig borttagning av 60 till 85 procent av magsäcken, som därmed minskar till en mindre "sleeve"-form. Resultatet blir att patienten känner sig mätt efter att ha ätit en mycket liten mängd mat, vilket leder till viktminskning. Här går vi igenom de faktorer du bör överväga när du funderar på om sleeveoperationen är rätt val för dig.
För att komma i fråga för en sleeveoperation kräver bland annat amerikanska National Institutes of Health (NIH) ett kroppsmasseindex (BMI) över 40. I praktiken innebär det att kvinnor bör vara cirka 45 kilo över sin normalvikt och män cirka 36 kilo. Personer med viktkopplade sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck eller hjärtsjukdom, och som har ett BMI mellan 35 och 39, kan dock få särskild övervägning för operation. Sleeveoperationen kan också vara ett alternativ för patienter som har svårt att delta i frekventa kontroller efter ingreppet, eftersom uppföljningskraven är mindre omfattande än vid vissa andra fetmaoperationer.
Kostnaden är en viktig faktor för de flesta när det gäller större medicinska ingrepp. En sleeveoperation kan kosta motsvarande cirka 130 000 till 230 000 kronor (12 000–22 000 USD), plus kostnaden för postoperativa kontroller, som varierar mellan olika vårdgivare. Eftersom detta fortfarande är en relativt ny kirurgisk metod för viktkontroll är det viktigt att kontakta ditt försäkringsbolag eller din vårdgivare för att ta reda på om ingreppet täcks av din försäkring eller om det kan utföras inom det offentliga vårdsystemet.
Sleeveoperationen har flera fördelar jämfört med andra kirurgiska viktminskningsmetoder. Patienter uppnår typiskt en viktminskning på 30 till 60 procent under det första året efter operationen. Till skillnad från gastrisk bypass förändras inte tarmarna kirurgiskt, och inga främmande föremål eller band placeras i matsmältningskanalen. Det finns heller ingen risk för så kallat dumping-syndrom – när mat passerar för snabbt in i tunntarmen och orsakar illamående och diarré – vilket kan uppstå efter en bypass-operation. Kosthållningen efter operationen är dessutom mindre restriktiv. Studier visar även att typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer och sömnapné ofta förbättras avsevärt hos patienter som genomgått ingreppet.
Det finns flera nackdelar som kan påverka ditt beslut. Viktminskningen kan bli mindre dramatisk än vid en tarmbypass, och risken för återvikt är större. Magsäckens "sleeve" kan dessutom sträckas ut över tid, vilket ökar möjligheten att äta större mängder mat igen. För personer med extrem fetma (BMI över 70) kan ytterligare kirurgiska åtgärder behövas för att uppnå tillräcklig viktminskning. Eftersom metoden är relativt ny finns det dessutom begränsad långtidsdata om dess effekter. Diskutera därför alltid noggrant med din läkare innan du fattar beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online