1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vätskedränering från höften efter operation – metoder och vad du bör veta

Efter en höftoperation är det vanligt att vätska samlas runt leden. Höftkirurgi eller höftprotesoperation utförs oftast på grund av en höftfraktur eller svår artros. När vätska ansamlas runt leden efter operationen blir det svårt att röra höften, och det kan även orsaka smärta. Överskottsvätskan behöver därför tas bort för att underlätta rörlighet och läkning.

Här går vi igenom de två vanligaste metoderna för att avlägsna vätska från höftleden efter operation, samt vilka komplikationer du bör hålla utkik efter.

Dränage – kontinuerlig vätskedränering

Efter en höftprotesoperation kan överskottsvätska samlas runt höften. Din läkare kopplar då en dränageslang till höften under de första ett till två dygnen efter operationen. Det är en kontinuerlig dränering som går direkt in i såret. Vätskan rinner ut i en påse, och mängden mäts regelbundet av sköterskan för att följa hur mycket som läcker ut.

Slangen tas bort innan du lämnar sjukhuset. Eftersom det är en direkt förbindelse in i huden måste både slangen och insticksstället hållas rent för att förebygga infektion. Sköterskan kontrollerar därför ofta dränaget och huden vid insticksstället med avseende på tecken som svullnad, rodnad, värme och blåmärken.

Vätskepunktion (artrocentes)

Om vätska fortsätter att samlas runt höftleden efter operationen kan läkaren besluta att den behöver tas bort manuellt. Det görs vanligtvis genom ett ingrepp som kallas vätskepunktion. Ingreppet kan utföras på läkarmottagningen eller på sjukhuset som en dagkirurgisk åtgärd.

Området där vätskan ska tas ut rengörs först med ett antiseptiskt medel. Läkaren bedöver sedan området genom att injicera lokalbedövning med en kanyl. Du känner ett kort stick och en lätt brännande känsla där kanylen förs in. Därefter används en kanyl och spruta för att suga upp överskottsvätskan ur ledområdet. Vätskan skickas sedan till laboratorium för analys.

Efter punktionen rengör läkaren stället och lägger på ett förband. Låt förbandet sitta så länge som din läkare instruerar, och håll området rent och torrt.

Komplikationer att känna till

Komplikationer efter en ledpunktion är ovanliga. De som kan uppstå är blåmärken på stället, mindre blödning in i leden samt pigmentförlust eller färgförändring av huden där kanylen stacks in. Den allvarligaste komplikationen är infektion i leden, så kallad septisk artrit. Kontakta din läkare om du får feber, rodnad eller svullnad på stället, eller om smärtan ökar. Fråga också din läkare vilka läkemedel du kan använda mot smärta, och se till att hen känner till alla läkemedel du tar idag för att undvika läkemedelsinteraktioner.

Om ett kortisonpreparat eller kortikosteroid injiceras i leden kan ytterligare, men ovanliga, komplikationer uppstå. En av dem är inflammation i leden, som uppstår när läkemedlet kristalliseras i leden. Det kan också uppstå krympning eller atrofi av leden. Du kan dessutom få förhöjt blodsocker eller en försämring av eventuell diabetes, samt en ökning av en redan befintlig infektion någon annanstans i kroppen.

Behöver du flera kortikosteroidinjektioner i leden kan ytterligare biverkningar uppstå, såsom systemiska reaktioner. Dessa kan innefatta viktökning, uppblåsthet i ansikte och bål samt ökad benägenhet att få blåmärken.

Du bör alltid informera din läkare om förändringar eller nya symtom efter en vätskedränering, så att rätt åtgärder kan vidtas i tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online