Om smärtsamma och stela höfter begränsar din förmåga att gå eller utföra vardagliga aktiviteter kan din läkare först rekommendera läkemedel, träning eller fysioterapi. Men om smärtan inte lindras kan en höftprotesoperation vara ditt bästa alternativ för att bli besvärsfri. Enligt National Institute of Arthritis and Musculoskeletal and Skin Diseases (NIAMS) kan en höftprotesoperation få leden att fungera bättre och förbättra din rörlighet. Innan du överväger ingreppet finns det dock några fakta om proceduren som du bör känna till.
Höftledsskador orsakade av artros är den vanligaste anledningen till att människor genomgår höftprotesoperation. Även personer med bentumörer, reumatoid artrit eller osteonekros – en sjukdom där benvävnaden dör på grund av nedsatt blodförsörjning – kan vara lämpliga kandidater. Om du däremot lider av en muskelförsvagande sjukdom, exempelvis Parkinsons sjukdom, kanske du inte är en bra kandidat för operationen.
Innan ingreppet träffar du ortopediska kirurgen, som bedömer om du är frisk nog för att opereras. Läkaren undersöker hur bra du kan röra höften och kan beställa blodprov samt röntgenundersökning. Du får även svara på frågor om din sjukdomshistoria och de mediciner du eventuellt tar.
Du behöver dessutom ordna transport till och från sjukhuset och förbereda ditt hem för återhämtningen redan innan operationen. Eftersom du kommer att ligga mycket till sängs bör du se till att ha allt du behöver inom räckhåll från sängen.
Enligt NIAMS tar en höftprotesoperation normalt en till två timmar. Kirurgen gör ett snitt genom höftmusklerna och avlägsnar skadat brosk och benvävnad, medan den friska benvävnaden lämnas kvar. Därefter placeras en konstgjord ledpanna i bäckenbenet, varefter överdelen av lårbenet ersätts med en konstgjord kula. Protesdelarna fästs oftast fast i benet med ett speciellt benlim.
Enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons drabbas mindre än 2 procent av alla höftprotespatienter av allvarliga komplikationer. Blodproppar i venerna i bäckenet och benen utgör de vanligaste riskerna. Din kirurg kan därför rekommendera medicintekniska hjälpmedel eller läkemedel för att förebygga dessa problem. Ovanligare komplikationer är olika långa ben, blödningar, stelhet eller att leden går ur led (luxation).
Stift eller suturer tas bort cirka två veckor efter operationen. Under tiden ska du hålla såret torrt tills det har läkt helt, och du uppmanas att äta en näringsrik och varierad kost samt dricka rikligt med vätska under viloperioden. Du får dessutom ett träningsprogram som gradvis ökar din rörlighet. Att noggrant följa kirurgens råd är avgörande för en snabb och trygg återhämtning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online