Tre primära kirurgiska tillvägagångssätt för total höftledsplastik (THA) erbjuder distinkta fördelar. Kirurgens erfarenhet och patientfaktorer vägleder valet.
1. Bakre tillvägagångssätt (Kocher-Langenbeck / Moore)
- Incision: Bakre-lateral, böjer runt stor trochanter.
- Exponering: Utmärkt — standard för komplexa primärer, revisioner, frakturer.
- Muskelhantering: Delar gluteus maximus; lossnar korta externa rotatorer (repareras).
- Risker: Högre luxationsfrekvens (1–3%) — mildras av mjukvävsreparation, stora huvuden, dual mobility.
- Ischiasnerv närhet — försiktig retraktion.
2. Direkt framsida tillvägagångssätt (DAA / Smith-Petersen)
- Incision: Framsida, längs sartorius/rectus femoris intervall (internervöst plan).
- Muskelsparande: Ingen senedetachment — glutealer, abduktorer bevaras.
- Fördelar: Lägre luxationsfrekvens (<1%), snabbare tidig återhämtning (promenad dag 0–1), enklare fluoroskopisk verifiering.
- Utmaningar: Tekniskt krävande; inlärningskurva; femoralfrakturrisk; inte idealiskt för hög BMI, muskulösa lår, komplex deformitet.
- Föredras för: Bilaterala simultana, revision (acetabulär access).
3. Lateralt / Anterolateralt (Hardinge / Watson-Jones)
- Incision: Över stor trochanter.
- Gluteus medius: Delad (anterolateral) eller reflekterad (direkt lateral).
- Exponering: Utmärkt för acetabulum och femur.
- Används för: THA, hemiartroplastik (fraktur).
- Risk: Abduktorsvikt/halta om reparation misslyckas (5–10%).
Resultatparitet
Vid 1–2 år ger alla tre tillvägagångssätt ekvivalenta implantatöverlevnad, funktionspoäng och patientnöjdhet när de utförs av erfarna kirurger. Tillvägagångssättsval bör matcha kirurgexpertis och patientanatomi.
