Histoplasmos, orsakat av Histoplasma capsulatum (dimorft svamp endemisk i Ohio/Mississippi floddalar), kräver en multimodal diagnostisk strategi. Inget enskilt test fångar varje fall.
Diagnostiska modaliteter
1. Antigendetektering (Föredras för akut/disseminerad)
- Urin Histoplasma antigen (EIA): Känslighet >90 % vid disseminerad, ~70 % vid akut pulmonär. Korsreagerar med blastomycosis, coccidioidomycosis.
- Serum/BAL antigen: Användbart om urin negativ
- Kvantitativa nivåer övervakar behandlingssvar
2. Antikroppsserologi
- Komplementfixering (CF) & immunodiffusion (ID): CF titrar ≥1:32 tyder på aktiv infektion; stigande titrar bekräftar. ID mer specifik (M och H band)
- Mindre känslig vid immunförsvagade; kan vara negativ tidigt
3. Odling (Guldstandard)
- Spetum, BAL, blod, benmärg, vävnad
- Växer vid 25–30°C som mögel (tuberkulata makrokonidier); konverterar till jäsvid 37°C
- Veckor till svar; biosäkerhetsnivå 3
4. Histopatologi
- Vävnadsbiopsi (lympfkörtel, lever, märg, lung): GMS eller PAS färgning visar smala baserade baddande jäsceller (2–4 µm) inom makrofager
- Granulomatös inflammation typisk
5. Molekylär
- PCR (DNA-sond) på odling eller direkt prov: snabb, specifik
- Ej ännu brett standardiserad för direkta kliniska prover
6. Bildgivning
- Bröstöversikt: diffusa retikulonodulära, mediastinala adenopati, kaviteter (kronisk)
- CT: träd-i-knopp, noduler, "grundad glas," mediastinala noder
Diagnostisk algoritm
- Klinisk misstanke (exponering + symtom)
- Urin/serum antigen + serologi (CF/ID) samtidigt
- Om negativ men hög misstanke → bronkoskopi ± biopsi för odling/histologi
- Antigen kvantifiering guidar behandlingsvaraktighet
IDSA riktlinjer rekommenderar itrakonazol för mild/måttlig; liposomal amfotericin B för allvarlig/disseminerad.
