Knäprotesoperation är en välsignelse för många. Operationen ersätter ett sjukt, skadat eller nedslitet knäled med en fungerande och användbar del av kroppen igen. Även om det rör sig om en större operation med vissa risker är de flesta som genomgår den tacksamma och nöjda med resultatet. Men även de mest lyckade ingreppen har sina nackdelar. Ett konstgjort knä är inte detsamma som ett naturligt knä, och det finns flera problem som är kopplade till en knäprotes.
Syftet med en knäprotes är att ersätta en knäled som på grund av skada, sjukdom eller slitage inte längre fungerar. I många fall har patienten under lång tid inte kunnat utföra ens enkla vardagsaktiviteter, och att byta ut det skadade knäet mot en artificiell protes innebär en enorm förbättring av livskvaliteten. Genom att välja operationen ger man dock upp allt hopp om den egna, naturliga knäleden och accepterar istället en protes som permanent lösning.
Målet med knäprotesoperation är att patienten ska kunna återuppta ett normalt vardagsliv. Det innefattar bland annat promenader, trappor, cykling, simning, golf och andra lågintensiva eller skonsamma aktiviteter. De flesta patienter är glada över att kunna leka med barn och barnbarn, gå runt i området utan smärta och återigen klara av trappor utan besvär. På detta område är operationen mycket lyckad, och själva protesen utgör sällan något problem i vardagen.
Ett av de stora bekymren med konstgjorda knän är att de inte är lika mångsidiga som de ursprungliga. Detta är att vänta – oavsett hur avancerad modern teknik än är kan den aldrig helt ersätta människokroppen. Ett konstgjort knä har inte samma rörelseomfång eller förmåga att vrida, vända och sträcka sig som ett naturligt knä. Det saknar också samma uthållighet. Patienter blir lättare trötta, muskulaturen blir öm snabbare, och för stor ansträngning kan leda till smärta.
Ett annat vanligt problem är kvarvarande smärta till följd av att benen sågats och ersatts med protesmaterial. Vid växlingar i vädret, efter intensiv aktivitet eller i samband med belastning, slag eller fall saknar det konstgjorda knäet den läkningsförmåga som det ursprungliga knäet hade. Smärtan blir då mer intensiv och varar längre. En skada kan dessutom bli betydligt allvarligare, eftersom materialen i leden riskerar att ha tagit skada. All kraftig smärta i det opererade knäet bör därför alltid undersökas av läkare.
Ett stort problem med knäproteser är att de inte håller för evigt. Ju yngre och mer aktiv patienten är, desto kortare blir protesens livslängd. Detta är en av anledningarna till att kirurger ser knäbyte som en sista utväg när andra behandlingsmetoder inte längre räcker till. En knäprotes håller normalt i cirka 10–15 år innan materialet slitits ut och protesen behöver bytas ut igen. I de flesta fall går det endast att utföra två knäbyten på samma ben under en livstid, vilket kan bli ett verkligt dilemma för en yngre patient som behöver operation. Nyckeln till en lång livslängd är att ta hand om protesen – att undvika onödig belastning på leden är avgörande för att det konstgjorda knäet ska hålla så länge som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online