Knäsmärta är ett av de vanligaste besvären som ortopeder möter i sin vardag, särskilt hos äldre patienter och hos dem som lever mycket fysiskt aktiva liv. I vissa fall har knäleden degenererat så pass att ben gnager mot ben, och när varken medicinska eller icke-medicinska behandlingsalternativ längre ger lindring, blir knäledsplastik – en knäprotes – aktuell att diskutera. Trots att det är en stor och komplex operation är knäledsplastik idag en relativt vanlig procedur som i de flesta fall ger utmärkt resultat.
Syftet med knäledsplastik är att ersätta en led som degenererats till den grad att den orsakar svår smärta vid vardagliga aktiviteter. Det sjuka materialet byts ut mot konstgjorda komponenter. Protetiken anpassas efter den enskilda patientens kropp med hjälp av magnetkameraundersökning (MRI) och röntgenbilder, och formas samt placeras in för att ersätta den defekta leden.
Knät är den största och mest komplexa leden i människokroppen. När den slutar fungera, eller blivit så sjuk att den inte längre är funktionell, påverkas vardagsaktiviteter som att gå i trappor, promenera och stå upp. För en patient med slutfasen av artros i knäleden kan livskvaliteten förbättras dramatiskt genom knäledsplastik.
Det finns flera typer av knäprotesoperationer, och vilken metod som används varierar från patient till patient.
Den vanligaste metoden är en standardiserad total knäprotesoperation. Här görs ett snitt på cirka 15–25 centimeter, strax ovanför till strax under knät, så att leden exponeras för kirurgen. Överdelen av skenbenet (tibia) och undersidan av lårbenet (femur) kapas av, och knäskålen (patella) tas bort. En protetisk knäled placeras därefter in i leden och fixeras med bencement, hammarslag eller skruvar. Såret sys ihop och rehabiliteringen påbörjas redan efter uppvaknandet.
En nyare metod är minimalinvasiv knäledsplastik. Samma procedur utförs, men kirurgen gör ett mindre snitt och förlitar sig i högre grad på kameror och annan teknik för att genomföra operationen.
Ett tredje, mer ovanligt alternativ är delknäprotes. Här avlägsnas och ersätts endast den del av knäleden som är sjuk, vilket kan ge en skonsammare operation och snabbare återhämtning.
Den största fördelen med knäledsplastik är återfått livskvalitet. I de flesta fall där operation behövs har patienten lidit länge, ofta i flera år, med plågsamma smärtor även vid normala dagliga aktiviteter. Många inser inte hur mycket smärta de faktiskt levde med förrän de får sitt nya knä och börjar gå på det. Reaktionen är oftast chock och förvåning över att smärtan är borta.
Även om en knäprotes aldrig helt kan ersätta det naturliga knät är förmågan att fungera på en normal nivå utan smärta en enorm förbättring för de flesta patienter.
Många patienter undrar över återhämtnings- och rehabiliteringsprocessen efter en total knäprotesoperation, och detta är definitivt något som bör gås igenom i detalj med din kirurg. Rehabiliteringen är tuff, smärtsam och långdragen – men resultaten är oftast imponerande.
Inga två patienter är lika, men generellt kan sägas att tiden innan en patient är uppe och återgår till normal aktivitet ligger kring sex månader. Vissa behöver längre tid, andra kortare. Med god fysioterapi, beslutsamhet och viljan att bli helt frisk gör rehabiliteringen inte bara knät starkare – den ger också patienten en känsla av prestation och tillfredsställelse.
Innan du genomgår knäledsplastik bör alla andra behandlingsalternativ ha prövats. Vid en skada kan detta vara mer eller mindre givet, men vid artros bör knäprotes inte vara första valet. Viktminskning, fysioterapi, bättre kost samt behandlingar som kortison- eller hyaluronsyrainjektioner bör alla testas först innan du samtycker till att låta ditt knä opereras.
Kom också ihåg att de flesta människor inte kan opereras med ny knäprotes mer än två gånger under livet, och att en opererad knäled ofta tenderar att behöva fler ingrepp framöver. Väg därför dina alternativ tillsammans med din läkare och fatta ett välinformerat beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online