Knäet är kroppens största led, och att byta ut det mot en protes är ett komplext och krävande kirurgiskt ingrepp. Operationen innebär stor påfrestning för kroppen och betydande blodförlust, och den medför risker som blodproppar och infektioner. Trots detta har knäprotesoperationer blivit relativt vanliga och har hög framgångsgrad. För de flesta patienter som behöver en ny knäled kan ingreppet faktiskt förbättra livskvaliteten dramatiskt. Att lära sig mer om proceduren är ett av de bästa sätten att förbereda sig.
En total knäprotesoperation innebär att kirurgen öppnar huden för att nå knäleden, varefter sjukt och nedslitet ben tas bort och ersätts med en konstgjord protes. Oavsett vilken teknik som används är målet alltid detsamma: att avlägsna skadat och degenererat ben och ersätta det med konstgjorda material. Syftet är att återställa en så normal rörlighet som möjligt och låta leden böjas utan smärta. Vid artros i slutstadium har patienten ofta lidit av smärta från ben mot ben i flera år. Den plötsliga lindringen blir för många en härlig överraskning.
Den vanligaste typen av knäprotesoperation är den standardiserade metoden. Ett snitt görs mitt på framsidan av benet, från ovanför knäet till några centimeter under. Snittet är vanligtvis 15–25 centimeter långt. När leden exponerats tar kirurgen bort den nedre delen av lårbenet (femur), den övre delen av skenbenet (tibia) samt knäskålen (patella). Det kvarvarande benet formas, och protesen – som tillverkats individuellt för patienten utifrån MR-bilder och röntgen – fästs på plats med bencement, pinnar och precisionsverktyg. Knäet sys ihop och rehabiliteringen påbörjas ofta inom några timmar efter uppvaknandet.
En nyare metod som blir allt populärare är minimalinvasiv knäproteskirurgi. Alla patienter kvalificerar sig inte, eftersom lämpligheten beror på flera faktorer som varierar från person till person. Vid en minimalinvasiv operation gör kirurgen ett mindre snitt, oftast cirka 10–15 centimeter, och använder kameror och mindre instrument för att utföra samma arbete som vid en standardoperation. Ingripet tar vanligtvis något längre tid, eftersom kirurgen måste arbeta på liten yta, men resultaten brukar vara det värt: mindre skada på mjukdelarna, ett mindre ärr och i de flesta fall något kortare återhämtningstid.
Delvis knäprotes, eller unikompartmentell knäprotes, är ett mer ovanligt alternativ som kan övervägas när endast en sida eller en avgränsad del av knäleden är skadad. Vid skada, fysisk missbildning eller vid den ovanliga form av artros där bara ena sidan av knäet angrips gör läkaren ett snitt på den drabbade sidan av knäet, oftast cirka 10 centimeter, tar bort det sjuka partiet och ersätter det med en specialtillverkad protes som avser just den delen. Processen är densamma som vid en total operation men i mindre skala, och allt ben i knäleden tas inte bort. Denna operation har inte samma beprövade framgångsgrad som en total knäprotes, men den kan vara ett bra alternativ för vissa patienter.
Innan operationen genomgår de flesta patienter en hälsokontroll med blodprover, röntgen och ibland hjärtundersökningar. Träning före ingreppet – så kallad prehabilitering – kan stärka muskulaturen runt knäet och förkorta återhämtningen. Efter operationen får patienterna ofta blodförtunnande medicin för att förebygga blodproppar, och en fysioterapeut hjälper till med övningar redan första dagen. De flesta kan stå och gå med hjälpmedel inom ett dygn, medan en fullständig återhämtning vanligen tar mellan tre och tolv månader.
Ett vanligt missförstånd kring total knäprotesoperation är att knäet ska bli "som nytt". Så är det inte. Ingen konstgjord produkt kan mäta sig med människokroppens komplexitet. Men när en total knäprotes väl behövs har patienten oftast lidit så länge att det nya knäet känns "helt nytt". Det är viktigt att komma ihåg att den konstgjorda leden slits ut med tiden. Tung aktivitet, hårt kroppsarbete, löpning, hopp och vridande rörelser tillhör det förflutna. Träning är nödvändig, men bör begränsas till promenader, cykling, simning och andra aktiviteter med låg eller ingen belastning. Ju bättre du vårdar ditt nya knä, desto längre håller det.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online