Urhängluxation: Akutbehandling, reduktionstekniker och återhämtningsriktlinjer

Försök inte självreduktion. Omedelbar professionell vård förebygger TMJ-skada, neurovaskulär skada och kronisk luxation.

Akutmottagningshantering

1. Bedömning: Anamnes, inspektion (preaurikulär grop, haksnävning), palpation, rörelseomfattning, okklusionskontroll. Bild: Panorex eller CT för att bekräfta luxation och utesluta fraktur.
2. Analgesi/Anestesi: IV-sedation (midazolam/fentanyl) + lokalblock (aurikulotemporalis nerv) eller intraartikulärt lidokain.
3. Reduktion (Stängd):
   • Standardteknik: Tummar på mandibulära molarer/kamm (gasskyddade), fingrar under haken. Nedåttryck på molarer + posteriör hakanlyft → translerar kondylen över eminensen.
   • Handledsvrid / spruta / vomsreflex metoder är alternativ.
4. Verifiering: Normal okklusion, symmetrisk käkrörelse, ingen preaurikulär grop.
5. Stabilisering: Barton-bandage (hakslinga + krona) eller interdental dräkt / IMF-skruvar i 1–2 veckor om recidiv.
6. Remiss: Mund- och kackkirurg för uppföljning; överväg MRI om diskförskjutning misstänks.

Efter reduktion vård

• Mjukt kost 2–4 veckor; undvik stor öppning (gäspning, stora bitar).
• Ispackar 15 min/q4h × 48 timmar.
• NSAID för inflammation.
• Fysioterapi för TMJ-rörlighet efter immobilisering.

Recidivrisk är hög; åtgärda predisponerande faktorer (ligamentlaxitet, bruxism, anatomi).