1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad är sympatektomi? Så fungerar ingreppet

Vad är sympatektomi?

Sympatektomi är ett kirurgiskt ingrepp där en del av de sympatiska nerverna skärs av eller tas bort. De sympatiska nerverna ingår i det autonoma nervsystemet, som styr kroppens ofrivilliga funktioner såsom hjärtfrekvens, blodtryck och matsmältning. Ingreppet utförs vanligtvis för att behandla tillstånd som orsakas av överaktivitet i de sympatiska nerverna, exempelvis kraftig handsvett (palmar hyperhidros), överdriven rodnad i ansiktet samt Raynauds sjukdom.

Hur går ingreppet till?

Under en sympatektomi gör kirurgen ett snitt i huden för att sedan identifiera och skära av eller ta bort de påverkade sympatiska nerverna. Operationen utförs oftast som dagkirurgi, vilket innebär att patienten kan återvända hem samma dag. Återhämtningen är normalt sett snabb, och de flesta patienter upplever en betydande lindring av sina besvär redan kort tid efter ingreppet.

Olika typer av sympatektomi

Det finns flera olika former av sympatektomi, beroende på vilket tillstånd som ska behandlas:

Palmär sympatektomi

Den vanligaste typen av ingrepp och används främst för att behandla kraftig svettning i händerna, så kallad palmar hyperhidros.

Facial sympatektomi

Denna variant riktar sig mot nerver som styr svettning och kärlfunktion i ansiktet och används för att minska överdriven rodnad.

Lumbal sympatektomi

Utförs i ländryggsregionen och används bland annat vid behandling av Raynauds sjukdom, där blodkärlen i händer och fötter drar ihop sig onormalt kraftigt.

Risker och komplikationer

Sympatektomi betraktas allmänt som en säker och effektiv metod, men liksom vid alla kirurgiska ingrepp finns vissa risker, bland annat infektion, blödning och nervskador. Nervskador kan i ovanliga fall leda till bestående komplikationer, exempelvis Horners syndrom – som kännetecknas av hängande ögonlock, förträngd pupill och svettbrist på ena sidan av ansiktet – eller anhidros, det vill säga oförmåga att svetta.

Innan du beslutar dig för ingreppet är det därför viktigt att noggrant diskutera nytta och risker med din läkare, så att du får en individuell bedömning utifrån dina besvär och din hälsosituation.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online