Förbättrat återhämtningsprotokoll (ERP) – snabbare återhämtning efter operation

Det förbättrade återhämtningsprotokollet, Enhanced Recovery Protocol (ERP), är en metod för omvårdnad efter operationer som utvecklades i Danmark. Konceptet har bland annat tillämpats på patienter som genomgår radikal cystektomi – kirurgisk borttagning av urinblåsan – och visar lovande resultat inom flera delar av den postoperativa vården. Idag har liknande principer, ofta benämnda ERAS (Enhanced Recovery After Surgery), blivit ett etablerat arbetssätt inom modern kirurgi i många länder.

Förändringar före och efter operation

Protokollet vidareutvecklades för att passa patienter som opereras i mag–tarmkanalen. En av de viktigaste ändringarna var att den mekaniska tarmrengöringen före operationen togs bort helt. Det innebar att patienterna inte längre behövde läggas in på sjukhuset flera dagar i förväg, utan kunde tas in betydligt närmare operationsdagen.

Efter operationen anpassades vården så att patienterna fick näring via sond så snart de tålde det, och de uppmuntrades att resa sig och börja röra sig på egen hand tidigt. Tidig nutrition och tidig mobilisering är två av metodens viktigaste grundpelare, eftersom båda bidrar till att kroppen återgår till normal funktion snabbare.

Mål och önskade resultat för patienterna

De tekniker som var banbrytande i Danmark gav flera positiva effekter hos patienterna:

• Förbättrad hjärt-kärlreaktion vid fysisk ansträngning.
• Förbättrad lungfunktion efter operationen.
• Mindre förlust av mager kroppsmassa, det vill säga muskelmassan som annars ofta bryts ner under sjukhusvistelser.

Så kännetecknas ett förbättrat återhämtningsprotokoll

Konceptet bygger på ett tvärprofessionellt samarbete mellan kirurger, anestesiologer, sjuksköterskor och fysioterapeuter. Vanliga inslag är noggrann information till patienten före ingreppet, individuell smärtlindring, förebyggande behandling mot illamående samt tidigt avlägsnande av dräner och katetrar. Målet är att minska kroppens stressreaktion på operationen och därigenom förkorta återhämtningstiden.

Effekter av protokollet

En svensk studie som omfattade 168 patienter jämförde resultaten före och direkt efter införandet av protokollet. Den sammanlagda vårdtiden på sjukhus minskade med två dagar, vilket är en betydande skillnad både för patienten och för sjukvårdens resurser. Återinläggningsfrekvensen var jämförbar med, eller endast marginellt högre än, under det tidigare arbetssättet.

Därtill visade studien att lungfunktion och muskelstyrka påverkades mindre av sjukhusvistelsen än tidigare. Det tyder på att den tidiga aktiveringen och näringsgivningen verkligen gör skillnad för patienternas fysiska kondition efter ett stort kirurgiskt ingrepp.