Koronarangiografi är en undersökning som används för att avbilda hjärtats kranskärl. Ett tunt kateter rörs in i en artär i armen eller ljumsken, och kontrastmedel sprutas in genom katetern så att kärlen syns tydligt på röntgenbilder. Undersökningen är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid olika kranssjukdomar, exempelvis blockeringar och förträngningar av kärl, utbuktningar i ett blodkärl (aneurysm), inflammation samt rivningar i kärlväggen (dissektion).
Undersökningen kan upplevas som obehaglig, vilket kan få vissa patienter att röra sig. Rörelser kan i sin tur orsaka allvarliga komplikationer, till exempel att katetern skadar kärlväggen eller till och med brister den. Därför får patienterna lugnande medel före ingreppet och uppmanas att ligga helt stilla samt omedelbart rapportera eventuellt obehag.
Kontrastmedlet som injiceras i artären kan utlösa en allergisk reaktion. I sällsynta fall kan anafylaktisk chock uppstå, vilket ger andningssvårigheter. Njurskador kan även uppstå när kontrastmedlet utsöndras via urinen, och i vissa fall kan chock och kramper inträffa. Ytterligare en allvarlig, men ovanlig, komplikation är hjärtstillestånd. All sjukhuspersonal vidtar därför noggranna försiktighetsåtgärder innan ingreppet påbörjas – målet är alltid att undvika livshotande tillstånd.
Blödning vid insticksstället kan uppstå efter undersökningen. Artärer leder blod från hjärtat ut till resten av kroppen, och trycket från det pulserande blodflödet kan försvåra att blodet koagulerar ordentligt. Konstant tryck mot insticksstället är därför nödvändigt för att stoppa blödningen. Risken finns att blödningen återupptas om patienten rör sig för mycket för tidigt – läkare rekommenderar därför minst fyra timmars vila efter undersökningen.
Stråldosen vid koronarangiografi är betydligt högre än den som används vid en vanlig lungröntgen. Enligt American Heart Association bör låga stråldoser användas för att minimera riskerna för hjärtpatienter vid angiografi. Organisationen rekommenderar också att rutinundersökningar med radioaktiva ämnen inte utförs på personer som är helt fria från hjärtsymtom.
En kardiolog rekommenderar koronarangiografi när det finns tecken på hjärtsjukdom. Undersökningen rekommenderas normalt inte för personer utan hjärtsymtom – sök i sådana fall gärna en second opinion, ett andra medicinskt yttrande, innan du beslutar dig.
Kontrollera också med ditt försäkringsbolag att ingreppet täcks av din försäkring. Goda förberedelser är avgörande för ett lyckat resultat: följ noga de anvisningar din läkare gett dig, vilka ofta innefattar att du inte ska äta eller dricka under en viss tid före undersökningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online