Att genomgå en operation i allmän anestesi innebär alltid en viss risk för komplikationer. Din läkare informerar dig om dem i förväg, och bland de möjliga biverkningarna finns mental förvirring, hjärtinfarkt samt problem med urinretention – att blåsan inte töms som den ska. Här förklarar vi varför urinretention uppstår efter narkos och vad som kan göras åt det.
Allmän anestesi, ofta kallad narkos, administreras via inhalerade gaser eller intravenösa läkemedel och gör att du somnar helt under ingreppet. Enligt Mayo Clinic registrerar inte hjärnan smärta medan du är sövd, och du minns ingenting av det som händer under operationen.
Enligt Children's Hospital of Philadelphia innebär urinretention, även kallad blåsretention, att du inte kan tömma blåsan på urin trots att den är full. Det kan kännas både obehagligt och smärtsamt, men tillståndet är oftast övergående och går över av sig självt.
Urinretention uppstår efter allmän anestesi främst för att blåsan har blivit så uttöjd av de intravenösa vätskor du fick under ingreppet att den inte töms ordentligt. Svullnad runt blåshalsen kan också bidra till att urinen inte passerar ut som den ska.
Risken för urinretention är större efter större kirurgiska ingrepp. Tillståndet är vanligast hos män och äldre patienter, men kan i princip drabba vem som helst som genomgår narkos.
Urinretention efter allmän anestesi är nästan alltid tillfällig. Tills du återfår kontrollen över urineringen kan sjukvårdspersonal tömma blåsan med hjälp av en kateter. Kontakta din läkare om besvären kvarstår efter att du kommit hem, så att rätt åtgärder kan vidtas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online