Kirurgiska ingrepp utförs nästan alltid med patienten i någon form av anestesi. Även om bedövningsmedel är utformade för att bedöva det drabbade området eller söva patienten till nytta och säkerhet, kan biverkningar ibland uppstå. Att återhämta sig efter en operation kan vara besvärligt på grund av anestesikomplikationer, men de flesta av dem går att behandla effektivt.
Inom vården används tre huvudtyper av anestesi: lokalbedövning, regionalbedövning och allmänbedövning (narkos). Varje typ har ett specifikt syfte, och flera former kan kombineras i samma ingrepp. Alla typer medför vissa risker. Generellt sett är anestesi relativt säkert för de flesta människor och komplikationer är ovanliga – men om du ska genomgå en operation är det bra att känna till de möjliga riskerna.
Lokalbedövning används för att bedöva mycket små områden vid enklare medicinska procedurer eller för smärtlindring. En tunn nål förs in på den aktuella platsen och ett bedövande läkemedel injiceras. Vid särskilt långa ingrepp kan dosen behöva upprepas.
Risken med lokalbedövning är minimal och består vanligtvis av utslag eller hudreaktioner på injektionsstället. Allvarligare, men mycket ovanligare, är sår, blodproppar eller bölder på injektionsstället, som oftast behandlas med antibiotika.
Regionalbedövning används för att blockera nervsignaler till en större kroppsdel, exempelvis via epiduralbedövning eller nervblockader i armar och ben. Nålen placeras direkt vid nerven, och området bedövas under en viss tid under proceduren. Regionalbedövning kan användas tillsammans med allmänbedövning eller på egen hand om patienten inte ska sovas.
De främsta riskerna med regionalbedövning är förlamning och svaghet, men i de flesta fall försvinner dessa besvär efter operationen. Om bedövningen olyckligtvis injiceras i ett blodkärl finns risk för kramper och hjärtstillestånd. Dessa reaktioner är dock mycket sällsynta.
Allmänbedövning gör att du somnar och varken känner smärta eller minns något från själva operationen. Den ges antingen intravenöst via armen eller genom en mask med bedövningsgas, där styrkan anpassas efter ingreppets längd.
Bland riskerna finns att vakna under operationen, vilket är mycket ovanligt – och personen brukar då endast vara medveten om sin omgivning utan minnen av smärta. En viss förvirring vid uppvaknandet är vanlig, eftersom hjärnan har svårt att greppa tiden som passerat under narkosen. Lunginfektioner, stroke och hjärtinfarkt kan inträffa, särskilt vid långa ingrepp. Dödsfall är en risk vid alla medicinska procedurer, men det är mycket ovanligt i samband med allmänbedövning.
Biverkningar av anestesi är sällsynta, och läkare är utbildade att hantera komplikationer om de skulle uppstå. Mindre lokala reaktioner behandlas ofta med receptbelagd antibiotikakräm. Större reaktioner som domningar och känselbortfall kan åtgärdas med rörelseträning, värmebehandling och fysioterapi. Vid allvarliga reaktioner som involverar hjärtat kan antagonistläkemedel ges, och avancerad livräddande teknik kan användas för återupplivning.
Kontakta alltid din vårdgivare om du upplever ovanliga symtom under återhämtningen, såsom långvarig domning, bröstsmärta eller andningssvårigheter. Tidig upptäckt gör behandlingen enklare och minskar risken för bestående besvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online